(Sändes 2003)

Världens hittills största undersökning av blodtrycksmediciner, den amerikanska ALLHAT-studien, visade att den bästa blodtrycksmedicinen inte bara är den äldsta utan även den billigaste. Vätskedrivande, så kallad deuretika, slår ut läkemedelsföretagens nyare och dyrare mediciner.

– I USA fick 40 000 patienter hjärtsvikt i onödan eftersom de fick mindre effektiva mediciner, samtidigt som de fick betala 20 gånger mer, berättar svensk-amerikanske professorn Curt Furberg som har lett arbetet med studien.

På en föreläsning för andra läkare och professorer i Göteborg presenterar Furberg sig som oberoende. Han arbetar inte åt något företag och tar inte betalt för att hålla föreläsningar, en poäng han tycker är viktig att framhålla i ett sammanhang där många forskare samarbetar med läkemedelsföretag.

Skulle innebära besparingar

Professor Arne Melander arbetar för NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, en statlig stiftelse som verkar för en bättre medicinsk och ekonomisk användning av läkemedel. Han tycker att resultatet är bra för sjukvården, men säger att ALLHAT-studien är störande för läkemedelsföretagen.

– Skulle man leva upp till resultaten i ALLHAT skulle det leda till ofantliga förluster i intäkter för företagen. Men om den samlade läkarkåren skulle skriva ut efter ALLHAT, skulle sjukvården kunna spara ungefär 500 miljoner kronor om året, hävdar han.

Han anser att det borde vara en självklarhet att skriva ut billiga mediciner som dessutom är bättre, framför att dra ner på verksamheter inom vården, som enbart leder till förluster.

– Att inte skriva ut de nyare dyrare medicinerna är ingen förlust för sjukvården, menar han.

Kritiker hänvisar till rykten

Men alla är inte lika positiva till ALLHAT:s resultat. Docent Björn Dahlöf som själv forskat på en ny blodtrycksmedicin framtagen av företaget MSD anser bland annat att Curt Furbergs granskning uppvisar stora brister och att resultatet inte gäller för Sverige, som har en annan befolkning och en annan behandlingstradition.

– Det är inte korrekt att säga att vätskedrivande är bättre, eftersom studien inte visar det. Det går däremot att säga att det är billigare, men för det krävs det ju inte någon stor undersökning, säger han.

Han går också längre i sin kritik och menar att studien, när den publicerades i forskningstidskriften JAMA, aldrig faktagranskades eftersom författarna ställde kravet på att ingenting fick ändras. Detta tillbakavisas starkt av både biträdande chefredaktören på JAMA, Phil Fontanarosa, och Curt Furberg.

– Det där är inte sant. Jag vet inte varifrån han har fått det. JAMA lämnade en lång lista på uppgifter som vi ändrade. Det är en lögn som sprids och jag måste ifrågasätta Björn Dahlöfs motiv när han säger så, säger Curt Furberg.

Senare medger Björn Dahlöf att han saknar belägg för uttalandet, att han hänvisade till ett rykte och att han inte vill bidra till ryktesspridning.

Negativa effekter mörkas av företag

Så långt har det handlat om reaktionerna på ALLHAT-studien. Men det finna mer att tillägga. Uppdrag gransknings genomgång av företaget Pfizers interndokumentation visar att man medvetet hemlighåller några mediciners negativa resultat.

En av de mediciner som granskats i ALLHAT är företaget Pfizers blodtrycksmedicin Alfadil, som i USA går under namnet Cardura. Forskningen konstaterar att medicinen ger lika bra skydd för hjärtinfarkter och slaganfall som jämförelsematerialet, men att den ger sämre skydd för hjärtsvikt. Eftersom patienterna blev sjukare av medicinen avbröts studien.

Vad gjorde då Pfizer för att informera om de nya resultaten? Företaget anlitade en reklambyrå som skickade ut enkäter till läkare i flera länder för att ta reda på om läkarna visste om att studien avbrutits. När det framkom att de flesta visste lite eller ingenting om det, beslöt man sig för att inte informera.

Farmakologen Larry Sasisch som företräder konsumentorganisationen Public Citizen i USA följde ärendet med Pfizers medicin Cardura efter att en patient stämt företaget. Han berättar att han aldrig sett något liknande i hur ett företag försöker mörka och hemlighålla negativa resultat.

– Bland annat hade man skrivit exakta manus till försäljarna om frågan om den avbrutna studien skulle komma upp. och det var olika manus för olika medicinska områden. Det är ett exempel på en gemensam plan som undergräver etiken inom medicinen och vetenskapen, säger han.

Böter för felaktig marknadsföring

Två år efter att studien avbrutits marknadsförde svenska Pfizer samma medicin som den perfekte partnern i en tidningsannons. Längst ner i annonsen står nödvändig information, men ingenstans nämns de negativa effekter som framkommit i ALLHAT.

Uppdrag granskning har vid ett flertal tillfällen sökt företrädare för Pfizer för att höra varför man inte informerar om de negativa effekterna, men informationsdirektören Rolf Gulliksen meddelar att man inte vill svara på några frågor. I ett skriftligt meddelande skriver han senare att patienten som stämde företaget frivilligt dragit tillbaka sin anmälan, varför ingenting i sak har förändrats.

Men Curt Furberg anmälde annonskampanjen för Alfadil till läkemedelsindustrins informationsgranskningsman för att på osakliga grunder använt ordet perfekt, och han fick rätt. Pfizer dömdes till att betala 60 000 kronor för att ha brutit mot god branschsed.

Men även när företagens produkter uppvisar positiva effekter, marknadsförs medicinerna på ett tvivelaktigt sätt. En annan studie, sponsrad av läkemedelsföretaget MSD, visade på ett positivt resultat för en av MSD:s egna läkemedel.

I ivern över de glädjande nyheterna skickade MSD ut kopior av ett brev med resultaten. Brevet som var skrivet på Göteborgs universitets papper skickades i neutrala bruna kuvert, så att man inte kunde se att det var läkemedelsföretaget som var avsändare. För detta har MSD fått böta 60 000 kronor.

Curt Furberg är mycket kritisk till hur läkemedelsföretagen marknadsför sina produkter och menar att de medvetet undanhåller information när en medicin visar sig ha negativa effekter. Han vill se hårdare tag mot läkemedelsföretagen.

– I USA stäms de här företagen. Det är den vägen man måste gå. Det enda språk läkemedelsföretagen förstå är pengar, säger han.

REPORTER: Karin Jonsson

RESEARCH: Fredrik Köjs

USA-INTERVJU: Lisa Carlsson

FOTO: Hans Dahlbäck

REDIGERING: Eva Lindbäck

Text: Teresa Skeppholm