Varför en granskning av imamer?
Vi fick höra från muslimer att de inte känner igen sitt islam när de besöker moskéer i Sverige. De berättade att de upplever hållningen mer bokstavstrogen och strikt. De talade om att en del religiösa församlingar inte har samma värdegrund inför sina församlingsmedlemmar som de har i kontakter med det svenska samhället, exempelvis kommunen de samarbetar med och i en del fall får bidrag av. Vi ville undersöka om så var fallet.
Hur är urvalet gjort?
Vi ville veta vilken värdegrund de stora moskéerna i Sverige har. Vi har därför ställt våra frågor till tio av de största moskéerna i landet, i Stockholm (2), Göteborg (2), Malmö (2), Järfälla, Örebro, Uppsala och Sundsvall. Vi har besökt sju moskéer och ringt och ställt våra frågor till tre, som vi av olika skäl inte kunde besöka. De moskéer som vi har granskat har stort inflytande.
Hur motiverar Uppdrag granskning användningen av dold kamera?
Vi fick veta att det finns imamer som sprider värderingar i sina församlingar som de inte skulle uttrycka offentligt. Därför ville vi veta hur deras budskap till muslimer som ber om råd skiljer sig från de svar vi får vid öppna intervjuer. Och det visade sig att de som utgav sig för att vara muslimer med behov av vägledning fick andra svar än vad vi som journalister fick.
Detta dubbla budskap motiverade användningen av dold kamera, ett journalistiskt verktyg som vi använder mycket restriktivt och som enbart kan motiveras av att det rör sig om ett allvarligt missförhållande som inte kan dokumenteras på annat sätt. Och missförhållandet var tydligt eftersom imamerna, genom sina svar, legitimerade kvinnoförtryck och olagliga handlingar.
Varför bara moskéer och muslimer? Varför granskar redaktionen inte andra religiösa grupper?
Vi granskar kontinuerligt olika religiösa och politiska organisationer. Vi har gjort granskningar av religiösa rörelser så som det kristna samfundet Jehovas Vittnen, där vi använde dold kamera för att visa på missförhållanden, och den ultrakonservativa katolska rörelsen SSPX, där en följd blev att en av dess ledare ställdes inför tysk domstol efter att han förnekat förintelsen. Vi har också granskat den svenska kyrkan, bland annat har vi avslöjat präster som arbetar svart.
I december ifjol gjorde vi ett program om den högerextrema rörelsen EDL (English Defence League) och dess svenska kopplingar. Och vår granskning av främlingsfientliga organisationer fortsätter.
Muslimer är idag en utsatt grupp, varför rikta sig mot dem?
Att muslimer är en utsatt grupp utgör inget skäl till att deras företrädare ska undantas från granskning. Tvärtom är denna grupp, liksom alla andra, betjänt av att missförhållanden lyfts fram i ljuset. Att förtiga de granskade imamernas dubbla budskap i synen på kvinnans rättigheter av rädsla för att gynna främlingsfientliga krafter är ingen framkomlig väg. Om vi avstod från att publicera detta skulle vi svika den stora gruppen av muslimer som står för kvinnans och mannens lika rättigheter.
Varför publicerar Uppdrag granskning bild och namn på de imamer ni smygfilmat?
För att motivera namn- och bildpublicering krävs ett oavvisligt allmänintresse och att personen har stort inflytande över andra människor. Denna maktposition är tydlig när det gäller imamerna, som är moskéernas böneledare och som dessutom har en viktig roll som rådgivare i bland annat familjefrågor.
I ett annat fall, moskén i Örebro, namnges en person som inte är imam. Han är dock kontaktperson på moskéns hemsida som ansvarig för sociala frågor och familjerådgivning och sitter dessutom i moskéns styrelse. Familjerådgivaren i moskén i Uppsala har en offentlig roll som föreläsare.
En annan person på moskén Salsabil i Malmö, som vi tänkt anonymisera eftersom han bara är medlem i församlingen, krävde att få sitt namn med.
Varför tar programmet inte med några goda exempel?Rösterna från toleranta muslimer och motståndsgrupper lyfts fram på ett tydligt sätt i reportaget, exempelvis Kvinnors nätverk i Stockholm som hjälper kvinnor som utsätts för hedersvåld och förtryck och sufisterna, som reagerar mot tolkningstraditionerna från Saudiarabien.
I redovisningen av granskningen av de tio moskéerna har vi varit generösa i våra tolkningar i svaren. I de fall det förekommer mildrande nyanser har vi valt att tolka det välvilligt. I de enstaka fall där vi fått avvikande svar lyfts det fram tydligt i reportaget.