Varför har Uppdrag granskning gjort den här granskningen?

Debatten om våldtäkter och etnicitet har hittills förts med mycket lite fakta som grund – ibland har ren ryktesspridning legat till grund för debatten. Uppdrag granskning har genomfört den hittills största journalistiska granskningen av dömda våldtäktsmän med målet att ta fram ett korrekt faktaunderlag.

 Det är enbart med fakta och kunskap som det går att seriöst debattera ett problem och jobba med lösningar. Det är viktigt inte minst för kvinnor som utsätts för våldtäkter och andra övergrepp att skaffa så mycket kunskap som möjligt för att om möjligt förebygga och minska antalet övergrepp.

Varför publicerar ni den här granskningen innan valet?

Uppdrag granskning måste i första hand prioritera granskningar som rör frågor som är viktiga för så många människor som möjligt och den här frågan har under våren blivit en av de hetaste frågorna i landet. Då kan vi inte börja med att snegla på om någon part gynnas eller missgynnas.

Men det är riktigt att vi inför ett val måste tänka extra mycket på balansen och vår utgångspunkt är att det här är en fråga som i dag skär över hela det politiska spektrat. Företrädare från en rad olika partier har på senare tid lyft frågan om mer forskning och därmed bättre kunskap om våldtäkter. Det är också mot den bakgrunden som vi i reportaget ställer Moderaterna och Socialdemokraterna till svars – de två partier som varit regeringsbildare och innehaft statsministerposten under de senaste 12 åren.

Finns det en risk att ett specifikt parti gynnas av ert reportage?

Vi kan inte genomföra våra granskningar och samtidigt snegla på vem som gynnas mest. Om det är en angelägen granskning är det vårt uppdrag att presentera fakta för publiken. Men vi ser att den här frågan sträcker sig över partigränserna och alla bör vara överens om att det är viktigt att om möjligt förebygga våldtäkter mot kvinnor. 

Vad är nytt med er kartläggning?

På senare år har det inte gjorts någon bred forskning kring det här problemet. Den senaste forskningsrapporten om brottslighet och etnicitet är från första halvan av 2000-talet. På senare tid har några medier gjort mindre granskningar men ingen redaktion har gjort en sådan här bred granskning av dömda våldtäktsmän.

Varför har ni valt att titta på utrikes födda i er kartläggning?

Det som lyfts i debatten på senare tid är frågan om det finns kulturella orsaker till överrepresentationen bland utrikes födda när det gäller sexualbrott. Det finns ingen färsk forskning som belyser den frågan. Vi har valt att undersöka hur överrepresentationen faktiskt ser ut.

Man kan göra urvalet på olika sätt men när det handlar om att söka kulturella orsaker anser vi att det är mer relevant att ta med utrikes födda men inte personer födda i Sverige även om de skulle ha någon förälder som är född utomlands.

Visar inte forskningen att det är socioekonomiska orsaker som ligger bakom? 

Problemet är att det saknas forskning kring orsakerna till överrepresentationen beträffande sexbrott. Det är just det som myndigheter och styrande politiker hittills avvisat men nu svänger det och allt tyder på att forskningen kommer igång.

När SVT tidigare rapporterat om dubbelvåldtäkten nämnde man inte etnicitet, varför gör ni det nu?

Våra etiska regler säger att vi inte ska uppge etnicitet/nationalitet när det inte är relevant för händelsen. Det innebär att vi i normalfallet inte uppger nationalitet i enskilda fall om det inte är en viktig del i berättelsen. Men när vi gör en omfattande undersökning så är det relevant att lyfta fram etnicitet som en faktor bland dem som dömts för våldtäkt.

Hur har ni kommit fram till siffrorna i er kartläggning? 

Vi har gått igenom alla domar som rör försök till våldtäkt, våldtäkt, våldtäkt ringa brott och grov våldtäkt under fem år vid samtliga tingsrätter i Sverige. Det handlar om sammanlagt 780 domar med 843 gärningsmän, eller 842 gärningsmän och en kvinna. 

Uppdrag gransknings reportage Dömda för våldtäkt finns att se på SVT Play. Programmet sändes onsdagen den 22 augusti 2018.