I Uppdrag granskning-serien ”Skyttarna” intervjuas flera gängkriminella som dömts för grova våldsbrott som mordförsök, grova vapenbrott och människorov. Det är brott som de avtjänat straff för. Men de har också begått en rad olika mindre brott, men dessa har de fått åtalsunderlåtelser för.
– Man kan säga att det är dom utan rättegång. Alltså en lagföring. En dom som registreras i kriminalregister men som inte föranleder något extra straff, säger Lennart Guné, överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
De som begått brotten slipper åtal för brott som faktiskt har begåtts då?
– Absolut.
Se serien ”Skyttarna” på SVT Play
En fråga om resurser
Uppdrag granskning har gått igenom domar mot ledarna för runt 30 olika kriminella nätverk som Foxtrot, Dödspatrullen och Bandidos och hittat att de tillsammans fått över 100 åtalsunderlåtelser för brott som sexköp, narkotikabrott, vapenbrott och rattfylleri. Något som poliser som jobbar mot grov kriminalitet är kritiska till. Jale Poljarevius, underrättelsechef vid polisregion Mitt, menar att det sänder fel signal att just grovt kriminella återfallsförbrytare kommer undan straff för brott som dom begått.
– Att de får åtalsunderlåtelse. Då tror jag att man helt och hållet missat vad det här egentligen ska gälla, säger han.
Enligt överåklagare Lennart Guné är systemet med åtalsunderlåtelser ett sätt för samhället att hantera att vissa personer begår många brott och att balansera påföljdssystemet efter det. Ytterst är det en fråga om resurser.
– Det finns rättssystem där man alltid plussar på straffvärdet för varje tillkommande brott. Du har säkert hört talas om månghundraåriga straff i vissa rättsordningar. Det skapar sina problem och det måste man hantera på något sätt.