En man misshandlar sin sambo och döms till fängelse. Under sin villkorliga frigivning hotar han kvinnan och gör sig skyldig till skadegörelse. Han döms på nytt till fängelse men friges villkorligt igen.

Bara ett par månader senare misshandlar han henne vid flera tillfällen och hotar henne med kniv.

– Vi ger ju inte det skyddet som målsäganden har behov av och också självklart önskar. Det är det som är problemet nu när tidigare dömda efter en villkorlig frigivning begår nya brott, mot samma person dessutom, säger Kristina Buch, kvinnans målsägarbiträde.

Det är ett av sammanlagt 15 kartlagda fall från 2020 fram till i dag där den frigivne gärningsmannen återgått till att misshandla samma kvinna.

– Jag tycker att man ska ta bort den här villkorliga frigivningen. Det är ett sätt att i alla fall förhala och hjälpa målsägandena.

“Ett gärningsmanna-perspektiv”

Uppdrag granskning har i flera publiceringar berättat om personer som fortsatt begå brott under sin villkorliga frigivning, bland annat 20-årige “Hassan” med en lång brottshistoria bakom sig.

Läs mer: “Hassan” släpptes villkorligt – orsakade en 47-årig mans död

I Sverige har man enligt lagen rätt att avtjäna en tredjedel av sitt fängelsestraff i frihet. Risken att återfalla i brott påverkar inte om man ska få göra det eller inte.

– Det är orimligt förstås. Det är väl ett tecken på att det är ett gärningsmanna-perspektiv, att man inte ser också här utifrån ett offer-perspektiv, säger Magnus Lindgren, före detta polis och generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige.

“Måste utredas av polis”

Henrik Svärd är frivårdschef i Mälardalen. Han säger att man naturligtvis ska vidta återfallsförebyggande åtgärder både på anstalt och efter villkorlig frigivning – men att misstänkt brottslighet under villkorlig frigivning måste utredas av polis och åklagare.

Kan ni verkligen inte göra mer för att förhindra, det är det ju ändå ni som släpper ut de här dömda?

– Det gör vi utifrån hur lagstiftningen ser det ut när det gäller regler för villkorlig frigivning.

Ny strängare lagstiftning

I flera av fallen i Uppdrag gransknings kartläggning har männen brutit mot kontaktförbud utan att det hindrat fortsatta kränkningar.

Henrik Svärd tror att den nya strängare lagstiftningen som gäller från förra året ska kunna förhindra en del av kvinnofridskränkningarna, till exempel med hjälp av elektronisk fotboja.

– Det är viktigt att säga att vi inte, rent fysiskt, kan förhindra att man begår brott. Så vi kan ju heller inte med en sådan föreskrift kontrollera personer som fortfarande bor tillsammans med tidigare brottsoffer.

Böter tas bort ur straffskalan

Justitieminister Morgan Johansson (S) planerar ytterligare lagändringar.

– Vi skärper straffet för när man bryter mot kontaktförbud, tar bort böter ur straffskalan. Det andra är att det blir lättare att sätta fotboja på de här männen.

Men inte heller i framtiden kommer risken för att återfalla i brott stoppa villkorlig frigivning, säger ministern.

– Den utredning som tittade på det här 2017 sa att det var fel väg att gå.

Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.