2020 var Kenneth Neijnes chef för en svensk Frontex-besättning i Grekland. Under ett räddningsuppdrag dokumenterade besättningen vad de bedömde som en så kallad pushback. Enligt svenskarna tvingade grekerna en migrantbåt tillbaka till den turkiska sidan, vilket kan strida mot mänskliga rättigheter.

Kenneth Neijnes gick till en lokal chef på Frontex för att göra en incidentrapport.

– Då blev den här personen upprörd och tyckte det var fel och sa: ”Kenneth, så där kan du inte göra, det är inte ditt jobb. Om du skriver en sån där rapport kan det få konsekvenser för dig och din framtid.  Det kan ju skada dig och din karriär.”

Ord mot ord

Rapporten lämnades till slut in och händelsen nådde Frontex högsta ledning. Den lokala chefen sa att det var ett missförstånd och grekerna förnekade att de gjort en pushback. Trots att svenskarna samlat bevis genom radarbilder, ansåg utredarna att ord stod mot ord.

– Det är väl en ganska vanlig slutsats när det kommer upp till vissa nivåer, säger Kenneth Neijnes. 

Han har inte själv sökt media men när Uppdrag granskning tar kontakt väljer han att berätta.

– Om ni hittar mig i en sån här rapport tycker jag att det är mitt ansvar som statlig tjänsteman att uttala mig.

”Bestraffning”

Efter rapporten omplacerade grekerna besättningen till ett område långt från migrantströmmarna. I Kustbevakningens årsredovisning framgår att svenskarna, efter det, inte såg en enda migrantbåt att rapportera till grekerna under uppdraget som pågick i flera månader.

– Var och en får göra sin egen slutsats. Min slutsats är att det var en del i någon bestraffning, säger Kenneth Neijnes.

I årsredovisning står det också att Frontex-operationen krävde så mycket resurser att den operativa verksamheten och beredskapen i Sverige blev lidande.

Den grekiska kustbevakningen förnekar i mejl att de bestraffat den svenska besättningen.