Nor Abdelghani från Malmö bytte skola, från Rosengård, till Limhamn, där det bor långt färre med utländsk bakgrund. Det var hennes pappa som ville att Nor skulle lära sig bättre svenska. Problemen började i sjätte klass, när hon bestämde sig för att börja bära slöja.
– Jag fick gå själv på rasterna. Jag fick sitta själv i matsalen, och äta ensam eftersom ingen ville vara med mig. När läraren delade in oss i grupper så ville ingen vara i samma grupp som mig. Under dagen längtade jag bara hem, jag ville inte gå igenom det varje dag. Men till slut blev jag van, säger Nor Abdelghani.
Hon minns fortfarande tydligt ett tillfälle i matsalen.
– Det var i matsalen och jag satt ensam. När jag kom tillbaka efter att ha hämtat mjölk, så berättade några som satt vid ett annat bord att någon hade kommit och spottat i min mat. Efter det tyckte jag det kändes obekvämt att gå ner till matsalen.
Hatbrotten mot muslimer har ökat med 69 procent de senaste fyra åren, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Olaga hot och ofredanden är den vanligaste typen av islamofobiskt brott, och 18 procent av de fallen sker på offentlig plats. Många av de som drabbas är just muslimska kvinnor som bär huvudduk, men det är bara i tre procent av alla islamofobiska hatbrott som polisen lyckas knyta en gärningsman till brottet.
Attackerades på bussen
Nor Abdelghanis lillasyster Mariam drabbas under sommaren 2014 när hon åkte buss i Malmö. Hon bär också slöja och sitter längst bak i bussen när en kvinna började ifrågasätta hennes tro, berättar hon.
– Efter en stund blev hon mer aggressiv och började säga dumma saker om islam och att vi muslimer inte borde finnas här i Sverige, att vi ska åka tillbaka till vårt land, och att det borde vara förbjudet att bära slöja, säger Mariam Abdelghani.
Men den här gången stannade inte händelsen vid psykiska trakasserier, berättar Mariam.
– Precis innan jag skulle hoppa av så drog hon av mig slöjan. Och att det borde vara förbjudet att bära slöja. Och när jag bad busschauffören att stanna eftersom jag ville polisanmäla henne, så svarade chauffören att jag skulle skita i det och hoppa av.
Och Mariams upplevelse kan ses som ett typexempel på hur ett hatbrott mot en muslimsk kvinna ser ut. Just trakasserier på bussar eller andra transportmedel är vanligare när det gäller islamofobiska hatbrott än när det gäller hatbrott riktade mot andra grupper, enligt Brottsförebyggande rådet. Och 64 procent av hatbrotten mot muslimer kommer från någon okänd person. Mariam Abdelghani berördes mycket av attacken, eftersom hon kände att den riktades mot hennes religiösa övertygelse.
– Hon har ingen rätt att dra av mig slöjan, hon har ingen rätt att säga till mig vad jag ska göra, vad jag ska bära och så. Inom min religion ska man bära slöja för att man ska täcka sig, så ja, jag blir ju ledsen efteråt, säger hon.