Fyra dagar efter avslöjandena om Panamadokumenten tvingades Nordeas ledning, efter en storm av kritik, att kalla till presskonferens. Där berättade vd Casper von Koskull för ett 50-tal journalister att bankjätten nu ska genomföra omfattande utredningar, och omedelbart avsluta samarbetet med den ökända Panama-firman Mossack Fonseca.

– Vi ser med extremt allvar på den här situationen. Jag säger det igen: Nordea ska inte vara en plattform för att undvika skatt för någon enda kund, sa Casper von Koskull då.

Ett avslutat kapitel 2009

Nordea har krishanterat och budskapet som hamrats in gång på gång är att brevlådeföretag i syfte att undvika skatt är historia, ett avslutat kapitel redan 2009 då Nordea införde nya regler och rutiner.

– Vi ändrade våra rutiner och policys 2009, sa Casper von Koskull under presskonferensen..

Men i de läckta Panamadokumenten, som Uppdrag granskning gått igenom, framträder en annan bild. I maj 2010, året efter Nordeas påstådda kursändring, håller Nordea möte med Panama-firman. I mötesanteckningarna står det:

”Det var en mycket god stämning och vi ser fram emot att arbeta tillsammans i framtiden.”

“Brevlådeföretag är fortfarande intressant”

Senare samma år hålls ett nytt möte, på Nordeas kontor i Luxemburg.

“Brevlådeföretag är fortfarande intressant men bara i kombination med andra konstruktioner. Och eftersom det blir dyrare är det bara intressant för extremt rika personer.”

Det är först i juni 2013 som Nordea tydligt signalerar till Mossack Fonseca att tiderna håller på att förändras. I anteckningarna från mötet på Nordeas kontor kan vi läsa att banken vill avveckla majoriteten av sina då 151 brevlådeföretag i Panama, och vad det innebär. Nämligen att ägarna, Nordeas kunder, nu ” inser att de åtminstone måste betala någon skatt”.

Nordea bemöter uppgifterna

Nordeacheferna är istället intresserade av andra upplägg, på Malta, med en effektiv skatt för de rika Nordeakunderna på endast fem procent. Men även Panama-uppläggen fortsätter. Så sent som i juni 2015 ser vi hur Nordea ber Mossack Fonseca ordna ett nytt brevlådeföretag, med målvakter, åt en kund.

Uppdrag granskning ber Nordeas presschef Magnus Nelin att bemöta uppgifterna.

Vi ser detaljerat i mötesanteckningar hur det här ändå fortsätter från Nordeas sida. Det rimmar inte riktigt med att det tog slut 2009?

– Nej och vår bild är ju också att vi kommunicerat att vi startade den här processen 2009, och att den succesivt implementerats under flera år efter det, säger Magnus Nelin.

Så det är så att ni fortfarande än i dag sätter upp brevlådeföretag i skatteparadis?

– Vi har startat en undersökning och innan vi vet mer om vad den undersökningen ger kan vi inte kommentera exakt vad som hänt och vad det kan få för konsekvenser.

Brevlådeföretag fortfarande aktiva

Uppdrag granskning har gått igenom majoriteten av de drygt 400 brevlådeföretag som vi ser att Nordea hjälpt sina förmögna kunder med. Bakom bolagen hittar vi runt 500 personer, de flesta från Norden – danskar, svenskar, islänningar, norrmän och finländare. Men här finns också personer från till exempel Tyskland och Ryssland. Enligt dokumenten i läckan är över 100 brevlådeföretag fortfarande registrerade som aktiva år 2015.

– Att ha ett brevlådeföretag i sig är inte olagligt. Men utifrån vårt perspektiv är det vanligaste att det används för nån form av skatteundandragande, säger Anders Bäck, enhetschef på Skatteverket.

Men Nordea säger att det kan vara berättigat i komplexa förmögenhetsbilder, vad betyder det?

– Jag förstår inte det riktigt. För om vi pratar om en svensk person som är så kallat oinskränkt skattskyldig i Sverige, så spelar det ingen roll vart den personen har sina tillgångar, de ska oavsett beskattas i Sverige.

Har det någon betydelse från vilket land Nordeas kunder kommer när man gömmer pengar i Skatteparadis?

– Nej, till syvende och sist handlar det ju om hur Nordea ser på sin roll och vilka tjänster banken är villig att tillhandahålla, säger Anders Bäck.

När Uppdrag granskning ringer upp några av de svenska Nordea-kunderna medger flera att syftet med brevlådeföretagen som Nordea hjälpt dem med är skatteflykt. Några berättar att de nu gjort så kallad självrättelse hos Skatteverket.

”Inget man är stolt över”

– Jag lämnade in en självrättelse i förra veckan, säger en av personerna.

Med anledning av att Panama-dokumenten blev offentliga?

– Det är inget man är stolt över, men så är det ju… Jag tror att alla som har ett brevlådeföretag har det för att undvika skatt.

– Det var väl liksom lite planerat att man skulle slippa betala skatt, säger en annan person.

Var det Nordea som sa att du nu i efterhand skulle skatta för pengarna?

– Nähä! Det var faktiskt min advokat som gjorde det.