Vi är alldeles överväldigade över den respons och detgenomslag som reportaget fick, och den debatt som nu pågår för fullt är viktig.Vi har fått en del kritik som vi vill försöka svara på, och förhoppningsvisknuffa diskussionerna i konstruktiv riktning.
Att reportaget heter Män som näthatar kvinnor har provoceratmånga, inte bara män, men nästan. Vi valde att fokusera på just denna typ avhat och hot därför att det är det hat och hot vi ser allra mest av när vi läserkommentarstrådar, och det är också ett särskilt sorts hat som drabbar kvinnor.Det handlar oftast om förklenande påståenden om deras utseende, och om grovakränkande hot om våldtäkt och förnedrande tillmälen som slyna, hora och fitta.Detta hat drabbar mycket sällan män. Visst existerar det män som blir bådehotade för sina åsikter, och som blir hatade, men, de är betydligt färre. Så ärdet bara. Hade vi gjort ett reportage som även tog upp det mindre problemet medmän som blir hatade, så hade vi inte kunnat gå lika mycket på djupet medkvinnohatet.
Andra har kritiserat oss för att vi enbart skulle ha låtitvänsterfeministiska kvinnor vara med i reportaget, och på så sätt förtigit detpolitiska hatet från vänsterhåll mot liberala och konservativa kvinnor. Detargumentet håller helt enkelt inte alls. Flera av de kvinnor som läste upp hotoch hat de fått genom åren har ingen känd politisk hemvist alls. De ärnyhetsjournalister som inte alls profilerat sig politiskt.
Dessutom berättarAnna Hedenmo på SVT om sina upplevelser, och hon kan knappast heller anses varaen uttalad vänsterfeminist. Och, sist men inte minst, Julia, som skrev påH&M:s Facebooksida, är en helt vanlig ung kvinna.
Vi har även fått kritik för att inga kvinnor med utländskbakgrund kom till tals i programmet. Vi håller med om den bristen. Vi bordehaft med några. Vi tillfrågade flera stycken som av olika anledningar intekunde eller inte ville vara med, men vi borde jobbat hårdare med det. Som viförstått det drabbas dessa kvinnor ofta dubbelt. Hatet handlar både om ursprungoch om att de är kvinnor. Vi beklagar att vi inte nådde längre där.
Ytterligare några har dragit slutsatsen att de hatandemännen enbart är invandrare. Inget kan vara mer fel. Vi ogillar att dela uppfolk som svenskar och invandrare, men eftersom en del nu försöker vinnapolitiska poänger genom att peka ut en särskild grupp män som mest aktivahatare, så tvingas vi till det. I Facebooktråden som Julia startade fanns detmän med alla möjliga namn. Vi kommer inte skriva ut några specifika, men dehette namn som typ Mattias, William, Hassan, Ali, Andreas och Milan.
Hoten och hatet som kvinnorna läste upp i studion innehöllen del tydliga kopplingar till rasistiska ideologier, och flera vittnar om attnär de tar upp integrationsfrågor kommer det mer hat och hot. Slutsatsen vidragit är att det inte finns någon gemensam nämnare bland hatarna, annat än attdet är pojkar och män. Vi har inte djupare analyserat deras bakgrund ellerorsakerna bakom att de beter sig på det här sättet.
Sen finns det även de som hävdat att hatet från kvinnor är ettlika stort problem. Vi kan helt enkelt inte se det. Vi har läst hundratalskommentarstrådar genom åren, och mönstret är entydigt. Män är betydligt meraktiva hatare än kvinnor. Dock finns det givetvis undantag. Kvinnor är meraktiva på andra kvinnors bloggar tex, och där kan tonen ibland vara väldigthård och ofta utseendefixerad. Dock är det inte på samma nivå som männens hatmot kvinnor.
En glädjande uppgift är att flera skolor redan visatprogrammet med efterföljande diskussion, och kanske är det just i skolorna somdet finns störst chans att påverka. Programmet kommer finnas tillgängligt påSVT Play i ett helt år, mot normalt en månad efter säsong, så det finns alla möjligheter ivärlden för lärare som vill visa det för eleverna.
Slutligen vill vi framföra vårt stora tack till alla kvinnorsom i vårt reportage berättat om hur hatet och hoten ser ut. Även alla kvinnorsom efter reportaget trätt fram och berättat ska ha vårt stora tack. Glädjandeär att alla vi varit i kontakt med fått väldigt mycket stöd och värme efteråt.
Nicke Nordmark, Hasse Johansson, reportrar Uppdrag granskning