Det finns organiserade former av kränkningar på Ask.fm visar Uppdrag gransknings kartläggning. Minst ett 40-tal konton där rykten och kommentarer ofta handlar om namngivna ungdomars sexliv, drogvanor, vilka som skickar nakenbilder och har ett självskadebeteende – listan på olika former av kränkande kommentarer kan göras lång. Runt 20 orter har haft ett eller flera skvallerkonton som varit aktivt det senaste året. Den ort som sticker ut är Göteborg.
Känner igen namnen
– Jag känner igen jättemånga namn här. Vi möter dem när vi jobbar civilt, säger Joana Ciurana på ungdomspolisen i Göteborg, enhet syd.
Framför sig har hon och kollegan Fredrik Eriksson utskrifter från 4 av 18 olika konton som handlar om unga personer i Göteborg. Och de vet alltså vilka flera av ungdomarna som hängs ut är. Det är sällan de får in polisanmälningar av kränkningar på Ask.fm, ändå är de väl medvetna om att kränkningarna pågår hela tiden.
– Man märker hur mycket känslor det skapar, men ändå fortgår det. I strikt juridisk mening handlar det om förolämpning, ofredande, förtal. Om bilder förekommer kan det betraktas som grövre. Då finns det en spridningsrisk, säger Fredrik Eriksson, också han ungdomspolis vid enhet syd.
Efterlyser skvaller
Vilka personer som skapat skvallerkontona framgår inte. De bär namn som anspelar på orten och många av dem efterlyser aktivt skvaller och rykten från läsarna så att de kan sprida det vidare. Och skvallret kan nå långt utanför Ask.fm. Många av kränkningarna finns en googling bort. Samtliga konton använder plattformens möjlighet att skicka kommentarer anonymt.
– Det skapar skvaller. Folk sitter bakom skärmar och kommer undan med det. Mycket av dragningskraften kommer från anonymiteten på Ask.fm, säger Fredrik Eriksson.
Likheter mer Instagram-målet
I juni 2013 dömdes två flickor, då 15 och 16 år gamla, för att ha spridit grovt förtal i text och bild via ett Instagramkonto. Målet fick stor uppmärksamhet, eftersom det på många sätt var en unik rättslig prövning.
– Att juridiken triggades igång och polis och åklagare var väldigt aktiva beror på effekterna av det här skvallret. Det ledde till att det blev upploppssituationer som uppstod där unga personers liv var i fara. Där drog man någonstans gränsen, det är så jag har upplevt det, säger Arash Raoufi som var målsägandebiträde.
Han ser tydliga likheterna mellan skvallerkontot på Instagram och skvallerkontona som Uppdrag granskning har kartlagt på Ask.fm.
”Krävs viss planering”
– De utsatta nämns vid namn och majoriteten av det du läser upp rör sig om kränkningar som tar sikte på den sexuella integriteten. Sedan i grund och botten är det här mobbning, och det var det då också. Skillnaden är väl att det inte finns några bilder. Annars är det mycket som är likt, säger han.
De som skapar skvallerkontona vill få till någon form av uppmärksamhet och att skvallret ska få spridning menar Arash Raoufi.
– Det är någonting som tingsrätten delvis tog fasta på i sin bedömning, att det här är inget som man bara spontant gör, utan det krävs en viss planering och omsorg i ”ont” syfte.
Arash Raoufi såg vad skvallret fick för konsekvenser för ungdomarna som han företrädde.
– Personer kunde inte vistas ute i sitt eget område, det gick rykten om dem, de blev utpekade, skrattade åt, de fick skamliga förslag i skolan. Unga tjejer där killar kommer och säger till dem ”är inte du den där horan på Instagram? Vill du suga av mig?” Det fick väldigt stora effekter. En tjej mådde så dåligt att hon försökte ta sitt liv, säger han.
Känner till fenomenet
Annie Mullins, som leder Ask.fm:s säkerhetsarbete i Europa, känner till fenomenet med skvallerkonton. Att de också förekommer på Ask.fm är hon medveten om.
– Vi tillåter inte kontona men vi behöver bli underrättade om dem. Personer måste rapportera när de hittar dem och inte delta i att fortsätta sprida rykten, det fruktansvärda skvallret eller kränkningarna som finns. Det är väldigt viktigt att det rapporteras till oss – vi kommer att vidta åtgärder, säger Annie Mullins.
Reporter: Det finns exempel när namngivna flickor, med för- och efternamn, är beskrivna som horor. Där personer hoppas att en viss person dör.
– Det är oacceptabelt. Det är inte acceptabelt på Ask.fm.
”Måste rapportera”
Många skvallerkonton har kommit och gått under tiden som Uppdrag granskning har granskat fenomenet. Vissa har stängts ned, men flera konton med kränkningar finns kvar.
– Sociala medie-företag kan inte känna till varenda kommentar som gjorts. Det är så sociala medier fungerar. Åter igen – du måste använda rapporteringsmekanismen. Deras vänner ser detta, varför rapporterar de inte? Jag ber dem, snälla, rapportera det till oss.
Att komma åt problemet med kränkningar och hatkommentarer är inte lätt, framhåller företaget Ask.fm, som menar att många aktörer måste arbeta tillsammans. Joana Ciurana håller med om att både skola, föräldrar, ungdomar och myndigheter måste arbeta tillsammans. Men hon riktar även kritik mot företaget Ask.fm.
– De borde ta mer ansvar och ta bort kränkningar och inte avvakta på att det anmäls, säger hon.
Så fungerar Ask.fm
Som namnet antyder bygger Ask.fm på att användarna ställer frågor till varandra. När en användare väljer att svara på en fråga publiceras både frågan och svaret i ett flöde. Du kan ställa frågor utan att själv ha ett konto på sajten, och det går att ställa frågorna anonymt.
Uppdrag granskning har under arbetet med webbsatsningen #Hatet beskrivit den verklighet som många unga lever i där kränkningar är vardag. Förra veckan avslöjades hur 16 kommuner runt om i landet har blockerat sajten Ask.fm i skolors nätverk. Oftast på grund av att elever har kränkts.
Vi har av hänsyn till de drabbade ungdomarna valt att inte ange på vilka orter kontona finns, på de platser där det finns få konton. Vi har också valt att inte återge citat, eftersom de då blir sökbara.