I april i år beslutade den svenska regeringen att utvisa den kinesiska journalisten Xuefei Chen Axelsson. Beslutet fattades med stöd av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar – LSU.
Se hela granskningen: Täckmantel: Journalist
Enligt lagen kan en utlänning utvisas om Säpo bedömer att den utpekade kan begå brott enligt terroristbrottlagstiftningen, eller på annat sätt kunna utgöra ett allvarligt hot mot rikets säkerhet – främst genom misstänkt spioneri.
Trendbrott de senaste fem åren
Uppdrag granskning har tillsammans med Göteborgs-Posten gått igenom alla överklaganden i fall som rör utvisning enligt LSU, sedan den första versionen av lagen trädde i kraft 1991. Granskningen visar att det har skett ett trendbrott.
Före 2019 finns det bara ett enda fall som inte handlar om terror. Det är ett fall från 1995 som rör en misstänkt rysk spion.
Men från oktober 2019 och framåt har regeringen fattat beslut i 15 ärenden. Av dessa har tolv fall hänvisat till hot mot rikets säkerhet. Det handlar alltså främst om misstänkta spioner.
En återgång till kalla kriget
Tony Ingesson, universitetslektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet förklarar att en ny verklighet kan ligga bakom trendbrottet.
– Det finns några olika saker som skulle kunna spela in. En sådan sak är att det finns fler aktörer som ägnar sig åt mer omfattande underrättelseverksamhet riktad mot Sverige än tidigare.
Är det en återgång till kalla kriget vi ser?
– Ja, i viss mån. Men man får komma ihåg att mycket av det här försvann aldrig egentligen. Det var bara det att det fick inte lika mycket uppmärksamhet och lika mycket utrymme. Och det pågick lite mer i det fördolda.
Utvisa i stället för att åtala
En annan tänkbar förklaring till trendbrottet är att målet för Säkerhetspolisen i första hand är att skydda landet, och då är det inte alltid prioriterat att lagföra misstänkt spioneri, menar Ingesson.
– Huvudsyftet med kontraspionage är att man ska förhindra främmande makt från att bedriva underrättelseverksamhet riktade mot Sverige och svenska intressen. Så att lagföra någon, är ju inte nödvändigtvis alltid det bästa sättet att göra det på.
Javascript är avstängt
Så fungerar LSU – lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar
Säkerhetspolisen skickar in en ansökan om utvisning till Migrationsverket. De kan göra det under förutsättningen att utlänningen antingen kan antas ”komma att begå eller på annat sätt medverka till ett brott enligt terroristbrottslagen” eller ”kan utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet”.
Vår undersökning har utgått från vilket lagrum som Säpo hänvisar till, där det senare huvudsakligen syftar på misstänkta spioner.
Migrationsverket fattar beslutet som kan överklagas till regeringen, som är sista instans. På vägen ska också Migrationsöverdomstolen lämna ett yttrande om beslutet. Inte i något fall har regeringens slutgiltiga beslut gått emot Säkerhetspolisens ursprungliga önskan.