Det var efter den stora flyktingvågen 2015 som regeringen med stor majoritet drev igenom en ny tillfällig utlänningslag i riksdagen förra året och anpassade sig till EU:s miniminivå. Lagändringen gäller från den 20 juli 2016 och i tre år.
Den skärpta asyllagen hade fått stark kritik från flera remissinstanser och ledde till splittringar i Miljöpartiet och Maria Ferm (MP) migrationspolitiska talesperson, försäkrade att det var hela regeringens ambition att Sverige ska återgå till den gamla ”humana flyktingpolitiken” efter valet.
Statsminister Stefan Löfven (S) uttryckte istället en osäkerhet om framtidens asyllagar.
– Jag vet inte. Det går inte att säga än. När den här tiden har gått, då vet vi hur förutsättningarna ser ut, sa han då.
Vill återgå till generösare flyktingpolitik
På socialdemokraternas partikongress i våras handlade många motioner om krav på att Sverige återgår till en generösare flyktingpolitik med permanent uppehållstillstånd bland annat.
Just nu pågår EU-förhandlingar om en gemensam flyktingpolitik.
– Om de förslagen går igenom som de ligger nu, det ska ju förhandlas mycket, då kommer vi aldrig gå tillbaka till det gamla, säger Mikael Ribbenvik till Uppdrag granskning.
Permanenta tillstånd Sveriges linje
Men Sveriges linje är permanenta uppehållstillstånd i hela EU, betonar migrationsminister Heléne Fritzon (S).
Kommer det att fungera?
– Det är läget just nu i förhandlingarna.
Men vi har en statsminister som säger att Sverige kan inte gå en egen väg i den här frågan?
– Nej, och jag har absolut samma uppfattning. Sverige kan inte väsentligt avvika från det system som finns i Europa, säger Heléne Fritzon.
Uppdrag gransknings reportage Afghanutvisningarna sändes i SVT1 och SVT Play onsdagen den 25 oktober 2017.
Fakta: Asylreglerna som gäller i Sverige
- Reglerna om tillfällig asyl trädde i kraft den 20 juli 2016 och innebär att Sverige lade sig på EU:s miniminivå för asylsökandes rättigheter. De omfattar alla som sökt asyl efter den 24 november 2015.
- Lagen innebär att permanenta uppehållstillstånd ersätts av tillfälliga, med undantag för kvotflyktingar som fortfarande får permanent uppehållstillstånd. Barn ska i vissa fall kunna beviljas permanent uppehållstillstånd med hänsyn till hälsotillstånd.
- Personer som klassas som flyktingar får treåriga uppehållstillstånd. Flyktingstatus får man enligt Migrationsverket om man har ”välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp”.
- Alternativt skyddsbehövande, den största gruppen som kom till Sverige 2015, får uppehållstillstånd i 13 månader. Alternativt skyddsbehövande är en person som bedöms riskera att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Det gäller även civilpersoner som löper allvarlig risk att skadas i en väpnad konflikt.
- När de tillfälliga uppehållstillstånden löper ut kan de förlängas om det fortfarande finns skyddsskäl, dessutom kan permanent uppehållstillstånd beviljas om personen kan försörja sig. För personer under 25 år gäller att ha fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande.
- Enligt de nya reglerna har personer som klassas som alternativt skyddsbehövande inte rätt till familjeåterförening om de inte sökt asyl innan 24 november 2015. Konventionsflyktingar har rätt att ta hit make, sambo och barn under 18 år.
- Försörjningskravet har skärpts och innebär att man måste kunna försörja den anhörig som kommer till Sverige – tidigare räckte det om personen kunde försörja sig själv. Det måste också finnas en bostad ”av tillräcklig storlek och standard” som familjen kan bo i.
- Undantag från reglerna om familjeåterförening kan göras om det strider mot ett svenskt konventionsåtagande att neka en anhörig uppehållstillstånd.
Källa: Migrationsverket/Regeringen