Josef, 22 år:
- Lön: 25 000 kr i månaden innan skatt.
- Vill inte ta några större risker med sina pengar. Vill inte heller ägna så mycket tid åt sitt sparande.
- Mål: Sparar till kontantinsatsen till en lägenhet.
Johanna Kull:
”Det som avgör vilken sparform som passar är när i tid han har tänkt sig att köpa lägenhet. Är det kortare än två års tid är ett sparkonto det naturliga valet. Det ger ingen ränta att tala om men han riskerar inte heller att förlora några pengar.
Pratar man om tre till fem år skulle han kunna titta på försiktiga blandfonder, med en del ränta och en del aktier. Med den sparhorisonten skulle jag säga att ungefär 50 procent aktier är rimligt. Sparar man på längre sikt än så kan man ha högre risk med en större andel aktier.”
Ylva Yngveson:
”Om det skulle dyka upp en lägenhet som han vill köpa snabbt behöver pengarna finnas tillgängliga. Då finns inget annat alternativ än ett sparkonto. Det viktiga är att hitta ett bra konto där han får ränta och omfattas av insättningsgarantin.
Han är i en ålder där han kanske bor kvar hemma och har låga boendekostnader. Det är ofta då man kan spara som mest.”
Amina, 27 år:
- Lön: 30 000 kr i månaden innan skatt.
- Ekonomi är ett stort intresse. Är beredd att ta vissa risker och kan lägga mycket tid på sitt sparande.
- Mål: Sparar till en jorden runt-resa till när hon fyller 30 år.
Johanna Kull:
”Hon har ganska kort tid på sig men är också beredd att ta vissa risker. Hon vill antagligen inte att resan slutar i en semester på två veckor. Det naturliga vore en företagsobligationsfond som kan ge 2-3 procents avkastning. Är hon beredd att ta högre risk kan hon lägga en liten del i en aktiefond i hopp om att få någon sorts grädde på moset, men det är viktigt att inte hela resan hänger på det.”
Ylva Yngveson:
”Om man tänker sig att hon kan spara 4 500 kronor i månaden så skulle hon kunna placera 3 500 kortsiktigt på ett sparkonto, och samtidigt lära sig mer om aktier och fonder genom att spara 1 000 kronor där. Utväxlingen blir inte så stor och det är en högre risk, men det är med en begränsad del av pengarna.”
Karin, 31 år:
- Lön: 22 000 kr i månaden innan skatt.
- Vill inte riskera för mycket, men vill ändå hitta en sparform som är bättre än ett vanligt sparkonto med låg eller ingen ränta. Kan inte så mycket om ekonomi, men vill gärna lära sig mer.
- Mål: Sparar till en trygg och bra buffert.
Johanna Kull:
”Bufferten är det första vi ska ha på plats, det är garanten för en stabil privatekonomi. Men hon borde inte heller glömma bort sitt långsiktiga sparande. Bufferten får oss att sova gott om natten medan det långsiktiga sparandet är för pensionen eller framtida drömnmar.
Den som bor i villa och har barn och bil behöver en större buffert än den som bor utan barn och bil i lägenhet. För att bestämma hur stor buffert man ska ha bör man utgå från sina utgifter.
Hon skulle kanske kunna fördela sitt sparande så att 80 procent går till att bygga upp en buffert medan 20 procent går till det långsiktiga sparandet. ”
Ylva Yngveson:
”I det här fallet handlar det om att ha tillgängliga pengar på ett sparkonto om det dyker upp oförutsedda utgifter. Hon skulle kunna vara otrogen sin vanliga bank och få ränta för pengarna hos någon annan. Hon behöver också se över sin pension genom att avvara några hundralappar av sin inkomst dit.”
Gustav, 39 år:
- Lön: 28 000 kr i månaden innan skatt.
- Är riskbenägen och har lång erfarenhet av att spara pengar i olika former.
- Mål: Sparar på lång sikt och ser det som ett privat pensionssparande.
Johanna Kull:
”Har en underbar sparhorisont på kanske 25 år, då kan han också ta större risk. Risk är priset man får betala för möjlighet till framtida avkastning. Om han redan har en buffert på plats så tycker jag det naturliga är att spara 100 procent i aktiefonder eller i en egen aktieportfölj, eftersom han har så lång sparhorisont.
Det finns inga garantier för framtida avkastning men i det här fallet har han tiden på sin sida. Börsen svänger och i fjol gick Stockholmsbörsen till exempel ner 8 procent, men över tid så stiger börsen.”
Ylva Yngveson:
”Här är tiden en viktig faktor och jag tycker att han bör spara i aktier eller fonder, det är en självklarhet. Om han har en sparhorisont på 28 år och klarar av att spara 2 500 kronor i månaden så sparar han ihop drygt 800 000 på den tiden.
Om man dessutom räknar med en årlig avkastning på fem procent så har han lyckats fördubbla sitt kapital när han går i pension. Det visar vilken viktig faktor tiden är.”