En av de tio kommunerna med sämst skolresultat är Flen och där lyser läxhjälpsbranschen, som domineras av ett fåtal företag, med sin frånvaro. I varje fall finns där ingen reklam från läxhjälpsföretagen.

I Flen ser läxläsningen annorlunda ut. Här är det föräldrar och frivilliga som sitter med vid läxläsningen – ofta får en vuxen försöka hjälpa ett tjugotal barn varje kväll.

Stor skillnad

Skillnaden är stor jämfört med den läxhjälp man får när man anlitar ett läxhjälpsföretag.   

Det gäller till exempel Katarina Hawbys döttrar. För två hundra kronor i timmen kommer en så kallad studiecoach hem och hjälper de två flickorna hemma vid köksbordet.

– Man vill ju att de ska uppnå målen – och kanske mer än så. Det känns att det blir tuffare och tuffare på arbetsmarknaden, säger Katarina Hawby.

Skolverket kritiskt

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström är kritisk till den här utvecklingen.

– Om det behövs hjälp med läxläsning och den hjälpen inte står till buds på grund av att barnet bor i fel ända av landet eller att barnet har föräldrar som väljer att inte köpa läxhjälpen – då är det inte bra för barnen och en utveckling som går på tvärs mot skollagen.

Att alla barn i praktiken inte har samma tillgång till läxläsning skulle alltså kunna stå strid mot skollagen som säger att alla ska ha rätt till likvärdig undervisning.

Läxrut debatterades i Agenda

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca och Centerpartiets Ulrika Carlsson debatterade ”läxrut” i Agenda.

Som väntat hade de delade meningar om att allt fler föräldrar köper läxhjälp till sin barn.

–Jag tycker det är bra. Det visar att man tycker att skolan är viktig. Man kan köpa tjänsten men det finns också föreningar som bidrar, sade Ulrika Carlsson.

–Det är fortfarande de välbeställda som har råd att köpa den här typen av läxhjälp, Vanliga människor har inte råd att lägga flera tusen i månaden på läxhjälp, sade Rossana Dinamarca.