När regeringen i våras föreslog att betyg från och med 2017 ska ges redan i fjärde klass tillsattes också en utredare, hjärnforskaren och professor Martin Ingvar. Nu har han gått igenom den forskning som finns på området och avger ett balanserat omdöme: en reform får varken stöd eller motstånd. Men han tycker också att forskningen på området har stora brister.

Björklund presenterade förslag

”Reformer ska bygga på kunskap och forskning”, sa utbildningsminister Jan Björklund när han den 24 mars la fram regeringens förslag om sänkt betygsålder i skolan och att nationella prov ska rättas utanför den egna skolan.

Bakgrunden är att Sverige vid en internationell jämförelse har de första betygen ganska högt upp i åldrarna (nu årskurs sex) och samtidigt stora problem i skolan med svagare resultat än i många jämförbara länder.

Ratar existerande forskning

Forskningen avråder inte från en reform men det finns inte heller stöd för den är i sammandrag Martin Ingvars budskap. Men han tycker att den existerande forskningen antingen har för litet underlag, eller så befinner den sig ”för långt från skolans verklighet”, som han uttrycker det.

– Forskningen för långtgående orsaksresonemang ur svaga statistiska underlag, när vi har en skola med stora kvalitetsproblem, anser han.

– Skolan är ett stort och ömtåligt system, och flera utredningar har visat på ganska stora ingrepp tidigare, utan att man egentligen mätte vare sig före eller efter vilken effekt det skulle få eller hade haft.

Handlar om politik

Många är överens om att eleverna behöver återkopplingen från läraren. Men det behöver inte vara just betyg, säger pedagogik-professorn Christian Lundahl som var med och utredde betyg från årskurs sex.

”Betyg försvårar för studie-ovana elever – de främjar inte lärandet utan hämmar det”, är budskapet från honom och ytterligare andra.

Så i slutändan landar det om politik och ideologi.

– När Sverige tog bort betygen för 30 år sedan så fanns det inget forskningsstöd alls för detta, Sverige har valt en helt unik lösning. Resten av världen har betyg från låg- eller mellanstadiet, och med ganska god beprövad erfarenhet, säger Jan Björklund.

Oppositionen är emot:

– Vi har ju precis nyligen infört betyg från årskurs sex, det har vi varit överens om mellan regeringen och socialdemokraterna. Att var fjärde år göra om betygssystemet kommer inte att tillföra något, särskilt inte för 10-åriga elever, säger den skolpolitiske talespersonen Ibrahim Baylan (S).