19 elever med resultaten 0,05 på högskoleprovet kommer in på höstens lärarutbildning. Mer än var fjärde elev kommer in på ett resultat på 0,5 eller lägre.

På Uppsala universitet har många elever svårt att klara utbildningen.

– Ungefär hälften av eleverna klarar inte kursens första tentamen, säger Johan Prytz som är ämneslärare och docent i matematikdidaktik på Uppsala universitet.

Facket kritiskt

Johan Prytz undervisar kommande låg- och mellanstadielärare i matematik och han menar att många av eleverna har bristande förkunskaper.

– Vi har stödinsatser och räknestugor för att hjälpa eleverna med matematiken, men det hjälper inte så mycket, säger han.

Lärarnas riksförbunds ordförande, Åsa Fahlén, menar att så låga betyg sänker statusen på läraryrket.

– De som kommer in med låga betyg eller resultat på högskoleprovet hoppar i störst utsträckning av. Det är ett slöseri med både tid och resurser och sänker ytterligare statusen på läraryrket, säger hon.

Höjda betygsgränser

Nu vill flera av partierna höja kraven för att komma in på utbildningen. Till exempel vill Sverigedemokraterna och Liberalerna se en höjd gräns på högskoleprovet på 1,0.

Men framförallt vill fler av partierna höja betygsgränserna för att komma in på lärarutbildningen. Exempelvis vill Socialdemokraterna att lärare ska ha minst ett C i sina undervisningsämnen och även Kristdemokraterna vill höja betygsgränserna.

– I ämnet man ska undervisa i ska man ha minst betyget B, säger Annika Eclund, skolpolitisk talesperson, Kristdemokraterna.

Varken Miljöpartiet eller Vänsterpartiet vill se höjda antagningskrav.

– Jag utgår från att lärosätena har kompetens att sätta sina antagningskrav på den nivå som passar den utbildningen, säger Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Elisabet Knutsson.