I vintras blev skjuksköterskan Anita Westerlund sjukskriven. Först i maj kunde hon återvända till jobbet. Och trots att arbetsgivarens försäkring täckte en viss del av kostnaderna så räckte inte pengarna under sjukskrivningen.   

–Det jag märkte var att jag fick mindre och mindre pengar än när jag arbetade. Så räkningarna släpade till sist.

–Till råga på allt så fick jag också utbetalningarna sent varje gång, i olika små klumpsummor. Så det slutade med att jag fick ta ett litet lån för att täcka upp kostnaderna, säger Anita Westerberg. 

I Sverige finns i dag 4,9 miljoner löntagare i åldrarna 20 till 64 år. En tredjedel av dem, 1,5 miljoner, hamnar i dag ovanför taket i sjukförsäkringen.

Ingen plan för att höja

Fackförbunden vill att taket i sjukförsäkringen höjs och varnar för att dagens nivå leder till minskad legitimitet. 

–Praktiskt taget 100 procent av våra medlemmar drabbas av att taket i sjukförsäkringen är så lågt, säger Peter Larsson, samhällspolitisk chef för fackförbundet Sveriges Ingenjörer.

Genomsnittslönen i Sverige är i dag cirka 29.000 kronor i månaden men sjukpenningen, som är tänkt att ge 80 procent av lönen vid sjukskrivning, är anpassad för alla med en månadslön upp till 27.500 kronor eftersom taket är satt till 21.060 kronor per månad.

–Vi har alltid tyckt att det måste finnas ett samband mellan vad man betalar och vad man får. Därför anser vi att taken i sjukförsäkringarna måste höjas, säger Peter Larsson.

Men socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) säger att regeringen inte har någon plan för att höja taket i dagsläget.

–Två av tre har fortfarande inkomster som ligger under taket. Och man kan mycket väl diskutera var taket ska ligga, om man tycker att den tredjedel som tjänar mest ska ha högre ersättningar. Vi tycker inte att det är den viktigaste socialpolitiska insatsen i Sverige just nu. 

”Risk att legitimiteten försvinner”

Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson har varnat för att förtroendet för – och viljan att finansiera försäkringen minskar ju fler som hamnar ovanför taket. I samma banor resonerar Anna Hedborg (S), före detta generaldirektör på Försäkringskassan och fackförbundet Kommunals utredare i frågan:  

–Risken när man går från ett socialförsäkringssystem där alla har ett egenintresse av att det ska fungera solidariskt, till ett grundförsäkringssystem som vi är på väg mot, är att legitimiteten försvinner. Stora grupper får inte ut den ersättning de betalar för, utan hänvisas istället till privata försäkringslösningar och betalar så att säga två gånger.

Samhällelig omfördelare

Få av Kommunals medlemmar når upp till taket men fackförbundet vill ändå att taket ska höjas eftersom Försäkringskassan är samhällets största omfördelare från höginkomsttagare till låginkomsttagare.

–Trettiosex miljarder kronor omfördelades förra året. Fanns inte detta system skulle skillnaderna vara större i samhället än vad de är eftersom sjukdom är klassbunden på så sätt att låginkomsttagare oftare är sjuka än höginkomsttagare, säger Anna Hedborg.

Samtidigt återstår en fråga för sjuksystern Anita Westerlund, vem ska stå för glappet?

–På något sätt bygger man sin ekonomi utifrån vad man har för lön. Och när man blir sjuk så blir glappet så pass stort att frågan är vem ska stå för glappet? Är det jag själv som ska teckna egna försäkringar, om taket ska höjas eller om arbetsgivaren ska stå för glappet, säger Anita Westerberg.