EU-medborgare som varit mer än tre månader i Sverige och saknar försäkring i sitt hemland har rätt att få subventionerad vård. Det är innebörden av den nya lag som infördes för två år sedan. Men trots den nya lagen finns de som nekas ekonomisk hjälp.

När 16-åriga romska Beatrice Vidrascu från Rumänien blev gravid fick hon veta av barnmorskan som arbetar för landstinget Västra Götalandsregionen att nästa besök och förlossningen skulle kosta henne mellan 50.000 och 250.000 kronor. En hisnande summa för Beatrice Vidrascu och hennes pojkvän, 21-åriga Ysak Pruteanu som tjänar några kronor om dagen.

Kräver försäkringskort

Paret, som kommer från den fattiga byn Valea Seaca i nordöstra Rumänien, sökte sig till Sverige och Lysekil med drömmar om ett bättre liv. Planen var att söka jobb och tjäna pengar men som papperslös rom har det inte varit lätt. I stället började Beatrice att tigga utanför Apoteket i staden och Ysak fick ett dragspel av en vän som gjorde att han kunde tjäna lite pengar på sin musik. Efter en tid träffade de en svensk familj som nu sett till att paret kan bo i ett hus i Lysekil.

– Vi har inget hus i Rumänien men här har vi i alla fall någonstans att bo, säger 21-åriga Ysak Pruteanu.

Men sedan Beatrice blev gravid har drömmen om ett liv i Sverige blivit dyrköpt. Västra Götalandsregionens handläggare menar att Beatrice Vidrascu behöver ett försäkringskort från hemlandet eftersom hon är EU-medborgare. Annars måste hon betala sin vård. Men det romska paret har inget försäkringskort. De har inte jobbat i hemlandet och har ingen försäkring där.

Krångliga regler ger olika behandling

Osäkerheten har varit stor om vilken rätt till sjukvård EU-migranter har. Regelverket är snårigt och vem som ska betala, Sverige, EU-migranten själv eller hemlandet – är ofta knäckfrågan. Följden blir att papperslösa EU-migranter som söker vård i Sverige ofta får olika bemötande hos vårdcentraler och sjukhus, enligt den ideella organisationen Läkare i världen.

– Mycket handlar om att vårdpersonalen tyvärr inte kan lagen och att de inte är uppdaterade på Socialstyrelsens riktlinjer, säger Eliot Wieslander, Läkare i världen.

För två år sedan infördes en ny lag för just dessa frågor – ”Lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.”

”Oklara regler”

Socialstyrelsen, som står bakom innehållet i lagen, menar att EU-medborgare som varit i Sverige i över tre månader och saknar försäkring i hemlandet räknas som papperslösa och därmed har rätt till subventionerad vård, även förlossningsvård. Barn under 18 år ska dessutom erbjudas vård i större omfattning än vad vuxna kan få, enligt Socialstyrelsen.

Men landstingen tolkar lagen mycket olika och det är ofta svårt för sjukvårdspersonal att bedöma vem det är som söker vård när papper och försäkringskort saknas.

Jonas Andersson (FP), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, menar att reglerna är oklara.

– Här hamnar vår vårdpersonal väldigt ofta i knepiga ställningstaganden om hur de ska hantera de här regelverken. Vi har regelverk för papperslösa, för EU-medborgare och för asylsökande och de överlappar lite grann, säger han.

Tvingas tillbaka

För Beatrice Vidrascu blev det ingen subventionerad förlossningsvård, trots den nya lagen.

Hon kommer nu att resa tillbaka till Rumänien och föda där mot sin vilja trots att svensk lag ska hjälpa papperslösa som behöver vård.

– Här kan jag inte föda eftersom det kostar så mycket pengar och vi har inga pengar, säger Beatrice Vidrascu.