Inför tingsrättens dom hade kammaråklagaren Thomas Hertz beslagtagit drygt 200 miljoner kronor från männen som sen friades från misstankar om grov brottslighet. När Svea hovrätt nu dömer männen ser läget annorlunda ut.
– I och med att samtliga friades i tingsrätten fick männen tillbaka pengarna och jag skulle bedöma möjligheterna att kräva in dem som mycket små, säger åklagaren.
”Domen var väntad”
Han uppskattar att det rör sig om närmare en halv miljard kronor, i och med att männen krävs på nästan nio års ränta, utöver det satta beloppet på 170 miljoner kronor.
– De pengarna tror jag inte att svenska pensionsspararna kommer att få tillbaka, och det är en direkt följd av tingsrättens dom. Hade jag varit pensionssparare, så hade jag varit besviken. Jag hade känt mig lurad av svenska staten.
Thomas Hertz säger att han fortfarande inte förstår hur de fyra männen kunde frias i tingsrätten och var inte förvånad när hovrätten meddelade sin dom.
– Den var väntad och är den dom som egentligen borde ha kommit ut efter tingsrättens behandling.
Sakkunniga kallades in
Thomas Hertz la inte fram någon ny bevisning inför den nya prövningen. Det gjorde däremot de tilltalade och Pensionsmyndigheten. Myndigheten åberopade nya sakkunniga, som kunde berätta vad som kan anses som marknadsmässigt arvode.
– Det har i princip saknat betydelse. Men jag tror att Pensionsmyndigheten kände sig tvingad att åberopa motbevisning eftersom tingsrätten sa att det var relevant. Hovrättens dom går i princip i alla delar på min linje.
Förutom skadeståndet ska männen avtjäna mellan fyra och sex års fängelse. Två får även näringsförbud i tio år.
Pensionsmyndigheten: Viktig dom
Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, tycker att domen har betydelse för pensionssystemet i stort.
– Den visar att den här typen av transaktioner inte är lagliga. Hovrätten har svängt 180 grader från tingsrättens dom och konstaterat att det är en brottslig handling, säger han.
Enligt Daniel Barr finns det nu möjlighet för pensionssparare som har förlorat pengar i härvan att få tillbaka en del av pengarna. Men hur sannolikt det är kan han inte svara på.
– Det är svårt för oss att bedöma. Det är en process som börjar.
Det här är Allrahärvan
Allra grundades 2008 under namnet Svensk fondservice. Bolaget fick 2013 kritik av Konsumentombudsmannen (KO), som krävde att Svensk fondservice ändrade sina aggressiva försäljningsmetoder.
I september 2013 bytte bolaget namn till Allra.
I februari 2017 stoppade Pensionsmyndigheten alla nyplaceringar i Allras fonder i premiepensionssystemet, efter upprepade klagomål från sparare. En månad senare polisanmälde myndigheten Allra, som enligt Pensionsmyndighetens utredning har ägnat sig åt stora interna transaktioner utan att kunna motivera hur de gagnat spararna.
Också revisionsföretaget Deloitte, som 2016 granskade bolagets räkenskaper, anmälde Allra till Ekobrottsmyndigheten.
Den 1 oktober 2018 väcktes åtal mot fyra personer, däribland Allras vd Alexander Ernstberger. Åtalet rör grovt mutbrott, grovt bestickningsbrott, grov trolöshet mot huvudman och medhjälp till sådan brottslighet, grovt penninghäleri samt grovt bokföringsbrott.
Huvudförhandlingen hölls i Stockholms tingsrätt mellan oktober till december 2019.
Ytterligare en förundersökning pågår som rör Allra-koncernen i Luxemburg dit fonderna flyttade efter namnbytet från Svensk fondservice.