”Vården är ansträngd och budgeterade vårdplatser kan inte alltid hållas öppna då vi saknar tillräckligt med personal”, säger Rachel de Basso, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioners sjukvårdsdelegation i ett pressmeddelande, och tillägger:

”Alla regioner är medvetna om det och arbetar för att öka tillgången till vårdplatser och stärka arbetsmiljön för personalen, det behöver inte en statlig myndighet berätta för oss”.

För första gången har Socialstyrelsen kartlagt behovet av antalet vårdplatser, på uppdrag av den förra regeringen. Inom slutenvården behövs ytterligare 2 300 vårdplatser på ett års sikt, och inom intensivvården behövs 60 fler, enligt Socialstyrelsen.

Minskat kraftigt

De senaste åren har antalet vårdplatser på sjukhusen minskat kraftigt, enligt kartläggningen. Intensivvårdsplatserna har minskat från drygt 520 före pandemin till drygt 460.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har också konstaterat stora brister i patientsäkerheten på många sjukhus, till följd av platsbrist.

Ministern: ”Alarmerande”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) kallar bristen på vårdplatser alarmerande.

Till skillnad från SKR anser hon att rapporten, beräkningarna och nationella riktvärden för antal vårdplatser är helt nödvändiga. Om SKR:s reaktion säger hon:

Initialt kan man reagera med ryggmärgen, att det inte är bra att att någon annan säger till mig. Men det är nödvändigt att vi ser Sverige som en helhet och tänker ”var är vi nu och vart ska vi”.

Acko Ankarberg säger att hon hoppas att bristen ska kunna åtgärdas så snart som möjligt. Men nyckeln är att få läkare, sjuksköterskor och undersköterskor att jobba kvar och att göra arbetsmiljö och villkor i vården sådana att fler kan jobba heltid igen.

Hör hälso- och sjukvårdsdirektören i Kalmar – den enda regionen utan brist på vårdplatser – i klippet.