De fyra alliansledarna går ut hårt inför söndagens viktiga tv-sända partiledardebatt.
– Det är den största politiska mörkläggningen i modern tid, säger folkpartiledaren Jan Björklund till SVT.
Enligt partiledarna innebär de rödgröna partiernas politik färre jobb och lägre tillväxt, samtidigt som skattehöjningar skulle kunna kosta cirka 500 kronor för en familj. Enligt alliansen är de rödgröna partiernas viktigaste löften mer omfattande än finansieringen, och skulle skapa ett budgethål på 40 miljarder kronor.
Splittring mellan partierna
Genom att sätta fokus på skillnaderna i de rödgrönas politik hoppas alliansen nu vända det stora opinionsunderläget.
– Det råder en betydande splittring mellan S och MP. Energipolitiken, arbetstidsförkortningen, infrastrukturprojekt, vad blir svaret? , säger Göran Hägglund, (KD).
Han räknade upp en rad frågor där de rödgröna tycker olika, till exempel höjd bensinskatt, höjd inkomstskatt, fastighetsskatt och motorvägssatsningen Förbifart Stockholm. Hägglund vill framförallt att hushåll och industrin får besked om huruvida en rödgrön regering ska stänga kärnkraftsreaktorer nästa mandatperiod.
Lätt att angripa
Inför valet 2010 var det i början av maj som det dystra opinionsläget för alliansen började vända. Den gången gick dock de rödgröna till val på en gemensam ekonomisk politik. Det gjorde det lätt för regeringen att angripa oppositionen bland annat för att vilja genomföra en ”skattechock”. Men den här gången är de gemensamma rödgröna beskeden närmast obefintliga.
Moderatledaren, statsminister Fredrik Reinfeldt, hävdar att beskeden till väljarna inte varit så oklara sedan inför de borgerliga regeringsbildningarna på 1970-talet.
– Man gick till val utan att förbereda sig och sedan blev det svårt att regera, säger Fredrik Reinfeldt.
S: Har räknat ut sig själva
Kritiken avfärdas av Mikael Damberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.
– Det verkar som att den här minoritetsalliansen har räknat ut sig själva inför valet och försöker hitta på vad oppositionen tycker och tänker. De borde ägna mer tid åt att redovisa hur de ska vända utvecklingen på svensk arbetsmarknad och hur de ska vända svensk skola. Det vill svenska folket ha besked om, säger Damberg till SVT Nyheter.