Bostadsmarknaden – too hot to handle?
Huvudkritiken från det oberoende expertorganet Finanspolitiska rådet är att Magdalena Andersson borde spara mer i de där berömda ladorna. Finansministern kan smälla två flugor i en smäll genom att dämpa den glödheta svenska bostadsmarknaden och spara pengar genom att sänka ränteavdraget samt få in mer skattepengar på att höja fastighetsavgiften.
Det är två väldigt populära åtgärder hos expertorgan som tittar på den svenska ekonomin och den svenska bostadsmarknaden men som är betydligt mindre populära bland politiker (läs politiskt omöjligt) som vill vinna val eftersom många väljare vant sig vid att räkna in de generösa ränteavdragen i sina ekonomiska kalkyler.
LÄS MER: Stark kritik mot regeringens finanspolitik: ”De väljer att försvaga offentliga finanser”
Dessutom bör marknadshyror införas för att göra det lättare för människor att få en bostad. Också det är politiskt svårt att få igenom.
Arbetsmarknaden – smolk i glädjebägaren
Regeringens eget expertråd tycker att svenskarna ska vara glada för att vi har den högsta sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet inom EU – men precis som föregående rapport och liksom många andra expertorgan är rådet kritiskt till regeringens mål om den lägsta arbetslösheten i EU till 2020.
Det arbetslöshetsmålet är ju nämligen beroende av hur det går i andra EU-länder och inte beroende av vad den svenska regeringen gör. Det måttet är inte särskilt användbart menar rådet eftersom det inte säger något om det stora problemet just nu; tudelningen på den svenska arbetsmarknaden.
Där de låg de med utbildning och utrikesfödda har svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden trots högkonjunktur.
För att det ska bli mer användbart vill rådet se separata mål för olika grupper på arbetsmarknaden som unga lågutbildade, asylinvandrare och långtidsarbetslösa. Hittills har regeringen hållit fast vid ett mål ingen verkar tro på.
Dåliga prognoser – skönmålning?
Finansdepartementet får också kritik för att regeringens prognoser är mindre träffsäkra än exempelvis andra bedömare och Konjunkturinstitutets prognoser.
Riksrevisionen gav liknande kritik sin rapport häromdagen. Regeringen överskattar bland annat mycket den svenska ekonomin växer samt hur mycket som regeringen egentligen kan spara över tid. Samtidigt underskattas arbetslösheten i prognoserna. Att prognoserna inte stämmer är inget nytt för den här regeringen.
Det problemet hade även alliansregeringen mot slutet för att få utrymme för skattesänkningar.
Samtidigt så överraskades ju faktiskt regeringen med att det blev mer pengar kvar i statskassan än man hade tänkt i fjol. Det blev ett överskott på hela 49 miljarder kronor och systemkollapsen uteblev. Kanske går det att få till metoder för beräkning av exempelvis BNP som inte är lika beroende av om valår nalkas eller inte.