Att ställa ut löften till barnfamiljer är klassisk socialdemokratisk valpolitik. I tidigare valrörelser har det bland annat handlat om höjda barnbidrag eller sänkta förskoleavgifter.
Den här gången erbjuds föräldrarna en extra ledig vecka om året. Socialdemokraterna kallar det en ”familjevecka”, vilket förstås är tänkt att förmedla en positiv klang till barnfamiljerna.
Frågan är om det här kan göra susen för en skadeskjuten socialdemokrati. Partiet har haft stora problem i opinionen under valåret och ligger i de flesta opinionsundersökningar på historiskt låga nivåer. För att nå ett någorlunda anständigt valresultat krävs en rejäl uppryckning under valspurten. Inte minst om Stefan Löfven vill kunna sitta kvar i Rosenbad efter valdagen.
Tar gärna debatten
Dagens löfte från Socialdemokraterna innebär att varje förälder får fem dagar extra ledigt under året för att vara hemma med sina barn under lov, studiedagar eller andra tider när förskolan eller skolan är stängd. Ett hushåll med barn mellan 4 och 16 år får alltså sammanlagt tio dagar att fördela mellan de båda föräldrarna.
Reformen är inte billig. Enligt Socialdemokraterna kostar den 5,4 miljarder kronor att genomföra. Men den debatten tar gärna Socialdemokraterna. Partiet önskar sig inget hellre än att i valspurten få debattera reformer versus skattesänkningar med sina politiska motståndare.
Kan gå hem
Och kritiken har inte låtit vänta på sig. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har redan kritiserat ledighetsreformen för att vara illa genomtänkt i ett läge när företagen har stora arbetskraftsbehov. Reformen kommer också att slå mot svensk tillväxt, varnar Svenskt Näringsliv.
Är det då den efterlängtade ”game changer” som Socialdemokraterna har hoppats på? Inget är säkert, men det är inte osannolikt att ett löfte av det här slaget kommer att påverka valresultatet. I ungefär 900 000 svenska hushåll finns nämligen barn mellan 4 och 16 år. Det är deras föräldrar löftet är inriktat mot. I en tid med allt högre krav i arbetslivet kan en veckas extra ledighet för stressade föräldrar vara ett budskap som går hem.
Har fungerat förr
Frågan är dock hur långt ett sådant budskap kan räcka. Inom socialdemokratin lyfter många fram förslaget om maxtaxa inom förskolan från valrörelsen 1998, som ett exempel på hur den här typen förslag kan lyfta partiet. Men riktigt så enkelt är det inte.
Maxtaxe-förslaget från 1998 räddade visserligen Socialdemokraterna undan en total katastrof, men valresultatet detta år var ingen höjdare. Partiet backade med nästan nio procentenheter jämfört med valet 1994. Däremot lyckades Göran Persson sitta kvar som statsminister.
Ändå är det utan tvekan så att många barnfamiljer som betalade höga dagisavgifter faktiskt attraherades av S-förslaget om enhetstaxa inom förskolan.
På samma sätt kan föräldrar i dag attraheras av löftet om en extra ledig vecka om året. Därför är det ingen tillfällighet att förslaget är anpassat för att så många barn som möjligt ska omfattas av reformen. Föräldrapenningen kan tas ut till barnet är 8 år, den här reformen gäller upp till 16 år, alltså då barnet börjat på gymnasiet.
Vallöfte ingen garanti
Det finns dock en viktig skillnad jämfört med valrörelsen 1998. Då hade väljarna bilden av Socialdemokraterna att ett löfte som ställdes ut i en valrörelse per automatik genomfördes om partiet kom till makten. I dag är läget ett helt annat.
I valet 1994 fick Socialdemokraterna 45,3 procent av rösterna, den senaste tiden har partiet legat på drygt 25 procent i opinionen. Ingen tror alltså idag att Socialdemokraterna efter valet kan styra och ställa på egen hand. Om partiet lyckas hålla sig kvar vid regeringsmakten handlar det alltså om en koalitionsregering med oklar sammansättning, vilket förstås innebär kompromisser med ännu okänt utfall. Det är också oklart om det överhuvudtaget kan bildas en majoritet i riksdagen för det här förslaget.
En annan historisk parallell man kan göra är valrörelsen 1988 då Socialdemokraterna gick till val på en extra semestervecka. Den genomfördes aldrig fullt ut då ekonomin kraftigt försämrades under de följande åren. De extra dagar som ändå infördes avskaffades 1992 i en bred krisuppgörelse mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna.
Testa vilka partier som tycker som du – gör Valkompassen.