Anders Norman satt i en taxi på Zanzibar när det plötsligt smällde till av smärta i bröstet. Hela hans kropp flög upp ur sätet. Sedan smällde det till igen. Och igen. Smärtan var outhärdlig.
– Jag var vid medvetande hela tiden, säger han och visar hur hans kropp sprattlade till under elstötarna.
En ICD är en intern hjärtstartare, alltså en liten defibrillator. Den ser ut som en pacemaker och opereras in strax under huden nedanför nyckelbenet. Anders Norman fick sin ICD efter ett hjärtstopp 2010. Bara drygt ett och ett halvt år innan han satt där i taxin.
– Jag förstod inte varför dosan gav mig chocker. Jag kände ju att det inte var något knasigt med hjärtat och jag mådde inte dåligt på något annat sätt heller, berättar han.
Panik i taxin
Han beskriver hur det blev panik i bilen när han fick elstöt efter elstöt. Taxichauffören började gråta och Anders Normans reskamrater var skärrade.
– Jag intalade mig att jag måste försöka hålla mig vaken vad som än hände. Jag upprepade för mig själv hela tiden: du får bara inte komma hem i en kista. Du får inte komma hem i en kista.
Läkarna på sjukhuset på Zanzibar hade aldrig sett något liknande och visste inte vad de skulle göra för att hjälpa Anders Norman. Elchockerna kom med oregelbundna intervaller under tre timmar.
”Som tortyr”
Anders säger att det inte går att sätta ord på den smärta och den dödsångest som han upplevde.
– Nej det gör inte det. Sammanfattningsvis får man säga att det var som tortyr, inte bara smärtan utan medvetenheten också och frågorna som skrek i skallen: hur länge pallar hjärtat? Hur länge håller det?
Trasig elektrod
När Anders Norman väl kom hem till Sverige visade den tekniska utredningen att kammarelektroden till ICD-dosan hade gått sönder. Det ledde till att hans apparat felaktigt trodde att hans hjärta behövde chockas med 900 volt om och om igen.
Totalt fick Anders Norman 47 elstötar innan batteriet i dosan till sist tog slut. Stötar som kunde ha dödat honom om de hade lett till en okontrollerad hjärtrusning.
Kan växa fast
Han tvingades genomgå en riskfylld operation för att byta ut dosan och den trasiga elektroden. Ingreppet kräver stor skicklighet av kirurgen eftersom elektroderna kan växa fast och behöva skäras loss. I värsta fall kan det leda till att patienten dör om det går hål på något av de stora kärlen på väg till hjärtat.
En granskning som SVT Nyheter har gjort visar att läkare har tvingats operera ut drygt 1 300 pacemakers, ICD-dosor och hjärtelektroder under de senaste tio åren i Sverige. Orsaken är att implantaten har gått sönder i förtid eller återkallats av tillverkarna på grund av tekniska problem.
Flera drabbade
Den senaste månaden har ett svenskt sjukhus fått in ytterligare tre patienter med trasiga elektroder av den typ som Anders Norman hade i sin kropp. Tillverkaren hävdar att elektroderna är säkra, men bekräftar att de har slutat sälja modellen i Sverige.
SVT Nyheter visar Anders Norman flera av de sjukhusstudier som indikerar att hans elektrodsort har en sämre hållbarhet än andra modeller.
– Jag blir lite upprörd faktiskt.
Har du känt mycket oro och ångest att något liknande ska hända igen med ny dosa och ny elektrod?
– Oron har suddats ut med tiden men den finns naturligtvis i bakhuvudet. Tidigare utgick jag ifrån att implantatet skulle fungera, men det kanske man inte kan göra längre, säger Anders Norman.
Om projektet
- 250 journalister i 36 länder har granskat den medicintekniska industrin, en bransch som omsätter miljarder dollar världen över.
- Granskningen görs av det internationella journalistnätverket ICIJ. Den kallas Implant Files och det är första gången som den medicintekniska branschen granskas på global nivå. Bland deltagarna i projektet finns nyhetsbyrån AP, The Guardian, British Medical Journal och Süddeutche Zeitung. Även svenska TT, finska YLE och norska Aftenposten har varit med och granskat.
- Sammanställningen från projektet visar bland annat:
- 1.7 miljoner rapporter där medicintekniska produkter misstänks ha orsakat skador.
- 83 000 rapporter där man misstänker att produkterna har orsakat dödsfall.
- Exempel på flera multinationella företag som undanhållit problem med deras produkter och i vissa fall mutat sjukvårdspersonal för att de skulle använda deras produkter.
- En mängd exempel på produkter där patienter stämt tillverkare, så som de 16 000 kvinnor i USA som stämde företaget Bayer efter att de fått stora problem av deras steriliseringsspiral Essure.