Idéhistorikern Henrik Bachner. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Henrik Bachner: ”Sociala medier har underlättat spridningen av antisemitiska idéer”

Uppdaterad
Publicerad

Antisemitism har blivit ett mer påtagligt problem i Sverige de senaste tio åren och sociala medier kan vara en av förklaringarna. Det menar idéhistorikern Henrik Bachner som länge forskat på antisemitism.

Henrik Bachner menar att Sverige och delar av Europa upplevt en tydligare och delvis förstärkt antisemitisk strömning under de senaste decennierna.

– Det har delvis att göra med sociala medier. De har kraftfullt underlättat spridningen av antisemitiska idéer och erbjudit mötesplatser för människor som hyser sådana uppfattningar vilket i sin tur kan bidra till att attityder förstärks.

Dessutom framträder i dag en mer aggressiv och öppen antisemitism i specifika ideologiska miljöer, menar Henrik Bachner.

– Då tänker jag framför allt på högerextrema miljöer och extrema islamistiska rörelser, som också ligger bakom flera terrordåd mot judiska mål.

– Men antisemitismen utgör även ett problem i andra politiska opinioner, den förekommer i sammanhang som rör Israel-Palestinakonflikten och i delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern, säger han.

Viss ökning i anmälningar

Anmälningsstatistiken gällande antisemitiska hatbrott i Sverige visar på en viss ökning de senaste tio åren. Den visar också att antalet anmälningar delvis hänger samman med Israel-Palestinakonflikten.

Foto: SVT Design

I Sverige ökade exempelvis anmälningarna under Gazakrigen 2009 och 2014.

– Det är svårt att veta vad som är ökad anmälningsbenägenhet och vad som är en ökning i faktiska brott. Men vi vet att många inte anmäler hatbrott och att mörkertalet är stort, säger Henrik Bachner.

Skillnader i Europa

I ett jämförande perspektiv tycks antisemitismen vara mindre utbredd i Sverige än i många andra europeiska länder.

I en attitydmätning från den amerikansk-judiska organisationen Anti-defamation league (ADL) från 2019 rankades Sverige lägst av de 18 undersökta länderna när det gäller ”andelen konsekvent antisemitiskt inställda”.

En attitydmätning utförd av tv-bolaget CNN tillsammans med undersökningsföretaget Comres förra året visar liknande resultat.

Henrik Bachner menar att resultaten av ovan nämnda undersökningar kan ge en fingervisning om attityder i respektive länder men påpekar samtidigt att mätningarna inte ger en heltäckande bild.

Högernationalistiska partier

I andra änden av spektrat, det vill säga de länder som i attitydmätningar visar högst nivåer av antisemitism, återfinns Polen och Ungern.

– Där ser vi en förstärkt antisemitisk strömning som underblåses av högernationalistiska partier och i vissa fall också regeringar, inte minst den ungerska.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.