Den senaste veckan har det rapporterats om flera kräkutbrott runtom i landet och på soliga semesterorter. Sökningar på 1177.se och statistik från landets laboratorier tyder på en ökad smittspridning.
Enligt Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, befinner vi oss mitt i säsongstoppen.
– Om man tittar på antalet inrapporterade fall senaste veckorna har de faktiskt varit högre än motsvarande period förra säsongen. Det ser ut som att den säsongstoppen vi har nu kommer några veckor tidigare jämfört med tidigare säsonger.
Hur länge toppen håller i går inte att förutse. Vanligtvis brukar vinterkräksäsongen klinga av och vara över i april eller maj. Men förutom den tidiga säsongstoppen finns ingenting annat som sticker ut.
– Det är den vanliga virusvarianten vi har sett nu i tio års tid. Det ser ut som en vanlig säsong.
God handhygien mot smitta
Vinterkräksjukan sprids när det mycket smittsamma caliciviruset på något sätt kommer in i munnen. God handhygien är därför det bästa skyddet.
– Det finns inget vaccin eller förebyggande läkemedel. Det är handtvätt med tvål och vatten, så att du mekaniskt tvättar bort viruspartiklarna från händerna, säger Elsie Ydring och fortsätter:
– Sen ska man tänka på att stanna hemma tills man är helt frisk så man inte bidrar till smittspridningen.
Se sant eller falskt om vinterkräksjukan i videon ovan.
Fakta om vinterkräksjuka
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen och genom kräkningar.
Viruset kan överleva länge i miljön och smitta via exempelvis textilier.
Inkubationstiden är 12–48 timmar. Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.
Viruset kan spridas på olika sätt: via direkt- eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen varit sjuk, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.
Alla som bär på smittan får inte symtom. Ungefär 25 procent av befolkningen bär på en genvariant som gör att de inte kan bli infekterade.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Elsie Ydring, epidemiolog FHM.