När svenskarna blev hemmasittande under pandemin ökade barnafödandet. Men nu visar statistik från SCB att barnafödandet under perioden januari till april i år stannat av och legat kvar på strax under 1,6 barn per kvinna.
Trendbrottet har fått Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, att höja på ögonbrynen.
– Kortsiktigt kan det vara slumpmässiga variationer, vilket vi såg i januari. Sedan har siffran legat kvar på en betydligt lägre nivå än tidigare. Det är överraskande att det är ett sådant tvärt hopp i statistiken, säger han.
Minskat under tio år
Mellan januari och april 2022 föddes 35 467 barn i Sverige. Det är 2 483 färre barn än förra året under samma period.
Att barnafödandet gått ner senaste året kan kopplas samman med massvaccinationen av covid som drog igång under våren 2021. Då hade folk inte längre tid att göra barn.
– Då insåg många att det var slut på lockdown och att sitta hemma, och återgick till normalt liv, säger Gunnar Andersson.
Lägsta nivån sedan 90-talet
Senast barnafödandet låg på samma låga nivå som i dag var i slutet av 1990-talet. Då föddes det 1,5 barn per kvinna.
– Under början av 90-talet hade vi ekonomisk kris och då var det färre som valde att skaffa barn, säger Gunnar Andersson.
Fakta
Mellan januari – april 2021 så var den summerade fruktsamheten i snitt 1,69 barn per kvinna. Under samma tid 2022 låg samma värde på 1,57 barn per kvinna.
Summerad fruktsamhet:
Medelvärdet av antal barn som varje kvinna kommer föda under sin livstid, beräknat från antalet födslar av kvinnor i åldern 15-49 under en period i förhållande till totala antalet kvinnor i samma ålder.
Källor: SCB, professor Gunnar Andersson, SU
