– Det är naturligtvis inget lätt beslut att fatta, men det är en del utgifter som blivit högre än vi kände till. Bland annat försvarsöverenskommelsen som blev dyrare än vad vi kanske hade tänkt, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Höjer mer

I våras aviserade regeringen en höjning av energiskatten på bensin och diesel med 44 respektive 48 öre. Nu föreslås en höjning med 48 respektive 53 öre från årsskiftet. Bensinpriset vid pumpen blir då 60 öre litern högre, eftersom även momsen stiger.

Å andra sidan väntas oljepriset vara fortsatt lågt, vilket gör att skattehöjningen inte slår igenom helt.

Redan i våras anklagades Socialdemokraterna för vallöftesbrott i och med att de före valet inte sade något om höjd bensinskatt.

– Jag tror att i och med att den ska betala försvarsöverenskommelsen, som det finns en bred majoritet för i riksdagen, så finns det en god grund att stå på. Men det är inget beslut regeringen fattar lättvindligt. Det är nödvändigt för att finansiera reformer, säger Andersson.

M kritiserar

Moderaterna är starkt kritiska till förslaget.

– Vi satsar också pengar på försvaret, men vi höjer inte bensinskatten för det. Regeringen vill få det att låta som det går till välgörande ändamål, men det ska ju gå till att höja bidragen, säger Ulf Berg, talesman för M i landsbygdsfrågor.

Höjningen blir en ”örfil” till alla som bor på landsbygden och måste ha två bilar för att vardagslivet ska fungera.

Den ytterligare höjningen av skatten på bensin och diesel ger statskassan omkring 350 miljoner kronor mer om året. Finansministern lovar dock att bönderna ska kompenseras fullt ut för de ökade kostnaderna för diesel.

– Det är viktigt inte minst med tanke på den situation som mjölkbönderna har, säger Andersson.