Buller kring flygplatser är ett hälsoproblem och kan innebära en broms på utveckling av ett område. Men det finns flera sätt att minska bullret med befintlig teknik. Det visar forskning på det nya Centrum för hållbar Flygfart på KTH i Stockholm.

En metod som forskarna undersökt är i vilken mån brantare inflygningar kan minska bullret. Det visade sig att det kan sänka ljudnivåerna med upp till två decibel.

Kraftig sänkning

Det låter inte mycket men innebär en fysikalisk sänkning med mer än en tredjedel. Örat fungerar annorlunda, men det upplevs som en markant skillnad på marken.

– Om man får en sänkning på en eller två decibel, så flyttar man gränserna på bullerkartorna ganska väsentligt. Det kan handla om kilometrar. Och det är klart att det är viktigt om man tittar på vilket hus man ska köpa till exempel vad de gränserna går. Även små justeringar av de här värdena är enormt viktiga, säger Mats Åbom, som är föreståndare för centret och professor i akustik.

SVT: Det verkar ju väldigt simpelt. Varför görs det inte redan i dag?

– Jo det finns ju också säkerhetsaspekter och kanske en viss konservatism. Så här måste alla samverka, alltifrån flygbolag till de som är ansvariga för flygsäkerheten som luftfartsverket. Men där finns det lite ovilja att göra förändringar innan man är helt säker på att det verkligen fungerar.

Men bullret ändå kvar

Genom att flyga in mot flygplatsen med en vinkel på maximalt tillåtna 3,5 grader istället för normala tre befinner sig flygplanet på högre höjd under längre tid vilket gör att det bullerdrabbade området blir mindre.

Men samtidigt ökar ljudstyrkan när planet kommer ner eftersom det måste bromsa kraftigare med vingklaffarna. Skillnaden i vinkel är så liten att passagerarna inte skulle märka någon skillnad. Men brantare inflygning löser inte problemet helt med flygbuller. För det krävs större sänkningar av ljudstyrkan.

– Om det ska vara en skillnad så att man hajar till då måste man sänka med fem, sex decibel. Två decibel är märkbart men det är inte så man skulle säga att vi blev av med flygbullret, men det här är en åtgärd som faktiskt kan användas nu, säger Mats Åbom.

Bullriga landningsställ

Tystare flygplan kan sänka bullret men det kan dröja årtionden innan dagens plan tjänat ut och bytts ut. Därför är åtgärder som går att genomföra i´dag nödvändiga om man vill sänka bullernivåerna.

– Det finns massor av detaljer som man skulle kunna kunna reglera hårdare. Alla de tillsammans skulle ge en avsevärd skillnad med befintliga plan.

I Upplands Väsby är många störda av buller från Arlanda. Där var kravet ursprungligen att flygplanen skulle göra en omväg, eller en så kallad kurvad inflygning, men där har teknik och säkerhet gjort att det inte gått att genomföra.

”Gröna inflygningar”

Andra åtgärder kan istället mildra problemen. Det kan handla om smartare start- och landningsprocedurer, så kallade ”gröna inflygningar” som kan också sänka bullret genom att gaspådragen blir färre, eller en så enkel sak som regler för när landningsställen ska fällas ut.

– Om man studerar Arlanda till exempel så ser man att piloterna fäller ut landningsställen på olika ställen, och det är jätteviktigt. Landningsställen är som en stor sidospegel på en bil – de bullrar som bara sjutton! Det är väldigt viktigt att de inte fälls ut för tidigt, för det skapar massor med onödigt buller. Där kan man styra från flygplatsen att alla ska fälla ut på samma ställe och inte tidigare. Där har man inte koll i dag.

Testats utomlands

Vid Heathrow i London och i Frankfurt har man provat brantare inflygningar och intervjuat närboende.

– Människor har upplevt en förbättring med de här måttliga skillnaderna, så det är märkbart.

Så genom att göra många små justeringar kan den totala effekten på bullret bli markant, pekar Mats Åbom på.

– Det handlar om att tillämpa de här kunskaperna som faktiskt finns, men som inte används i dag.

På måndag hålls en workshop på KTH om flygbuller.