Gängbrottsligheten och det eskalerande våldet blev en huvudfråga under Agendas partiledardebatt. Flera partiledare menade att utvecklingen i Sverige beror på en stor invandring i kombination med bristande integration. En annan förklaring som pekades ut i debatten var otillräckliga förebyggande insatser under lång tid.
Debatten visade att det nu finns ett brett stöd i riksdagen för åtgärder som för bara några år sedan var mycket kontroversiella. Det handlar inte minst om förslag om att kraftigt höja fängelsestraffen för 15-17-åringar som döms för grova brott. Sex av åtta partiledare är beredda att skärpa dessa straff. Det var i debatten bara Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och Miljöpartiets Märta Stenevi som ifrågasatte dessa straffskärpningar.
SD-ledaren Jimmie Åkesson var inte oväntat av motsatt åsikt och menade att också 15-åriga mördare ska kunna låsas in på livstid. Här är det dock viktigt att understryka att något sådant konkret förslag inte diskuteras av regeringen.
En annan fråga som historiskt varit mycket kontroversiell är synen på kameraövervakning. Även här finns idag ett brett stöd i riksdagen för en kraftig utbyggnad. För bara några år sedan hade flera av de förslag som nu diskuteras, till exempel ansiktsigenkänning, varit politiskt omöjliga i Sverige. Det är de inte idag, vilket beror på de senaste årens brottsutveckling.
Men det finns också förslag mot gängbrottsligheten där det kan bli politisk konflikt i riksdagen. Det gäller till exempel anonyma vittnen och visitationszoner, som regeringen driver. Hur oppositionen kommer att ställa sig till dessa förslag framgick inte av söndagens partiledardebatt. Oppositionen valde att kritisera regeringen för det förebyggande arbetet, det vill säga hur man stoppar nyrekryteringen till de kriminella gängen. Här är samtliga oppositionspartier överens om att regeringen inte satsar tillräckligt på det förebyggande arbetet, till exempel pengar till socialtjänsten.
Oppositionens bärande kritik mot regeringens ekonomiska politik är likartad. En viktig del i regeringens budget var ju att höja statsbidragen till kommuner och regioner för att dessa ska klara den ekonomiska krisen. Bakgrunden är att kommuner och regioner varnat för stora underskott. Oppositionen menar att regeringen satsar för lite på välfärden och att detta leder till nedskärningar.
Just nu förbereder också flera regioner att skära ner på personalstyrkan inom sjukvården för att klara sin ekonomi. Skulle det bli omfattande uppsägningar i kommuner och regioner kommer detta i förlängningen också att bli ett politiskt problem för regeringen.
Klimatavsnittet blev en upprepning av flera tidigare partiledardebatter där mycket handlade om kärnkraften. För första gången på flera decennier finns efter valet 2022 en majoritet i riksdagen som vill bygga ny kärnkraft. För regeringen är det ändå viktigt att försöka samla ett brett stöd i riksdagen i frågan. Att bygga nya kärnkraftverk är långsiktiga projekt där det är viktigt med förutsägbarhet och att inte kommande maktskiften plötsligt kan ändra på förutsättningarna. S-ledaren Magdalena Andersson gav dock inget tydligt besked här.