En vapenhandlare som döms för att ha hjälpt kriminella hade bara fått en ”till synes formell kontroll” av polisen. Exemplet lyfts i den nya granskningen från polisens tillsynsavdelning, som gått igenom tillståndsärenden i fem län.
Granskningen visar bland annat på stora skillnader mellan hur kontrollerna görs, att polisen i vissa fall inte gjorts de kontroller som man skulle göra – och att möjliga vapenbrott inte anmäls. (Se faktaruta.)
Magnus Roglert är chef för den polisenhet som ansvarar för kontrollerna och säger sig välkomna granskningen.
”Vi ser allvarligt på alla de brister som identifierats och jobbar brett för att åtgärda detta i sin helhet, framförallt genom bättre metodstöd till handläggarna och nya och förbättrade IT-lösningar” skriver han i en kommentar till SVT. Han uppger att man bland annat inför ”nya handläggarstöd, tagit fram checklistor för kontroller, gjort utbildningsinsatser för personalen och förändrat kunskapsprovet för vapenhandlare.”
Tillsynsenheten konstaterar i sin rapport att dessa åtgärder beslutats så sent att man inte kan bedöma om de kommer att svara mot behoven.
Ingen samlad bild
Granskningen identifierar också stora brister i polisens ärendehanteringssystem. De gör att man ”inte har någon säker och samlad bild” över hur många som får ta emot skjutvapen för reparation. Det bristfälliga systemet kan inte heller åtgärdas med nya funktioner eftersom ”det riskerar leda till oöverskådliga följdproblem”, utan ska avvecklas och ersättas från årsskiftet 2024/2025.
Handläggare uppger själva för rapportförfattarna att de saknar kompetens och erfarenhet. En återkommande tvådagarskonferens avskaffades 2015 och har inte fått någon efterföljare. En ny utbildning ”togs fram 2019, men genomfördes inte.”
Gamla föreskrifter har inte uppdaterats, och det finns enligt granskningen risk både för korruption och för att vapen kommer i orätta händer. Det faktum att det inte görs några systematiska uppföljningar av besluten leder också till att de riskerar att inte följa lagen.
Fem punkter från granskningen
- Det finns stora skillnader mellan hur kontrollerna görs.
- Ibland görs inga alls. ”Endast en av tre inspekterade rättssektioner hade fullgjort sin tillsynsskyldighet över samtliga vapenhandlare”.
- När tillstånden prövas ska man göra en behovprövning – men i praktiken utfärdas tillstånd bara på basis av den sökandes egna önskemål.
- Sökande kontrolleras mot olika register – men i ett län görs inga registerslagningar. Som skäl anges att sådana inte ingår i den checklista som man använder sig av.
- Under hanteringen upptäcks ibland möjliga vapenbrott – som inte anmäls.