Den svenska myndighetschefen var till en början misstänkt för spioneri, men misstänks nu för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, och brotten ska ha begåtts mellan 2011 och 2015.

– Det direkta syftet är då inte att gå främmande makt till handa, för då klassas det som spioneri, det är i avsikten det måste brista, säger Runar Viksten till SVT Nyheter.

Hur personen kommit över uppgifterna spelar också stor roll när åklagaren gör sin bedömning, det skulle till exempel kunna röra sig om uppgifter som anförtrotts personen i jobbet.

Vad kan det bero på att brottsrubriceringen ändrades?

– Jag skulle tro att det var för att åklagaren bedömt att man inte kunde styrka att det direkta syftet var att detta skulle komma främmande makt till handa, säger Viksten.

Se mer i klippet ovan.