På 70-talet gick svenskarna i täten för att sätta på sig säkerhetsbälte i bilen. Och nåde den idag som cyklar utan hjälm! Men att försäkra sig mot högre räntor, där tar trygghetsknarkandet slut. Näst efter finländarna har vi högst andel rörliga lån i Europa.
En andel som nästan fördubblats sedan räntorna chockhöjdes. De som väljer rörligt idag tänker nog att ”det kan väl inte gärna bli värre än så här? Varför binda sig till höga nivåer?”. Det är fundamentalt feltänkt.
Inte så mycket för antagandet om var vi befinner oss på räntekurvan. Allt hända, men räntetoppen är inom sikte. Felet ligger i att tro att det går att pricka rätt tidpunkt för att binda.
Bara de rika kan chansa
När man läser om att räntorna ska upp framöver, har de redan hunnit stigit på marknaden. Såvida du inte har en magisk fingertoppskänsla för när det är läge att slå till, så har du oddsen emot dig om du skulle chansa. Det är sällan det lönar sig.
Precis som det oftast inte lönar sig att ta en försäkring mot att huset brinner ned. Men bara de riktigt rika kan unna sig att chansa. Frågan är hur rik du behöver vara för att inte teckna ränteförsäkringen att binda bolånen?
Du behöver så goda marginaler i privatekonomin att du fixar ytterligare räntehöjningar. Bankerna räknar nu med att man ska klara 7 procent för att få låna. God nattsömn har också sitt pris. Det kan vara skönt att veta vad man har att röra sig med de kommande åren.
Hushåll avskräcks från att binda
Men vårt system i Sverige verkar riggat för att avskräcka hushållen från att binda. Reglerna tillåter banken att göra det dyrt att lösa bundna lån i förtid, vilket man kan tvingas till av olika skäl.
Då kan man bli tvungen att betala så kallad ”ränteskillnadsersättning”, som kan bli tiotusentals kronor i straffavgift. Är man alltså inte hundra procent säker på att man ska bo kvar i ett visst antal år, så finns det goda ekonomiska skäl att välja rörligt i stället.
Banken kräver ersättning för de direkta kostnader som uppstår när du drar dig ur ett bundet lån i förtid, om räntan hunnit sjunka. Fullt rimligt. Men banken får enligt dagens regler kompensera sig utöver det.
Dessutom får du inte betalt av banken för det den tjänar på att du hoppar av ett bundet lån i förtid, om räntan i stället stigit. Banken får alltså ersättning med extra marginal när den riskerar förlora på att du lämnar. Du får ingenting när banken vinner på att du hoppar av.
Hög tid att bryta bojorna
I andra länder är det lättare att säga upp lånet utan straffavgift och om den måste betalas så är den ofta begränsad till de faktiska kostnaderna för banken. I dagarna överlämnas en utredning till regeringen om vad som kan behöva förändras i den svenska modellen.
Vill man att konsumenter fattar beslutet om “binda eller inte?” på rätt grunder, och vill man ha så god konkurrens som möjligt på bolånemarknaden, då är det inte en dag för tidigt man ser över reglerna för ränteskillnadsersättningen. Hög tid att bryta kundernas bojor till banken.