Polisen har gjort flera fynd som nu åberopas som bevisning, bland annat en gasmask och en tom blå dunk som åklagaren menar tidigare har innehållit det explosiva ämnet väteperoxid. Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

Chattar och kemikalier i fokus när terrorrättegången fortsätter

Uppdaterad
Publicerad

Chattar och kemikalier stod i fokus när terrorrättegången i Stockholms tingsrätt gick in på sin andra dag. Åklagare Per Lindqvist ska försöka bevisa hur tre män planerade ett dödligt attentat som ”allvarligt kunnat skada Sverige”.

Sex män, med bakgrund i Kirgizistan och Uzbekistan, står åtalade i den stora terrorrättegången som hålls i säkerhetssalen vid Stockholms tingsrätt. Tre av dem – 30, 39 och 46 år – har åtalats för förberedelse till terroristbrott.

Det är dessa tre som kommer stå under lupp under onsdagen när rätten fokuserar på förberedelsebrottet.

Hundratals kilo kemikalier

En viktig del av bevisningen är den stora mängd kemikalier, som polisen beslagtog i jämtländska Strömsund i våras. Det handlar bland annat om 560 kilo kalciumhypoklorit som kan användas för att tillverka klorgas samt 50 kilo av det frätande ämnet svavelysyra.

Vid ett nytt tillslag i september i år, även det i Strömsund, hittade polisen dessutom en tom blå dunk som väckt stort intresse.

Åklagaren menar att den innehöll åtminstone fem liter väteperoxid – ett explosivt ämne som bland annat användes vid terrordåden i London 2005 – när den tillsammans med övriga kemikalier inhandlades från ett konkursbo i februari.

– Det våld man hade kunnat utföra med de här kemikalierna har vi inte sett tidigare i Sverige, säger Hans Brun, analytiker vid Försvarshögskolan till SVT Nyheter.

Ville åt färgen

Samtliga män nekar till brott. Enligt försvaret har männen aldrig varit intresserade av kemikalierna.

– Han köpte ett konkurslager där han var intresserad av att komma över den färg som fanns från en färgbutik som gått i konkurs. I det köpet ingick de här kemikalierna och därför blev han tvungen att ta emot dem när auktionsfirman skickade upp dem med budtransport till Strömsund, säger advokat Thomas Olsson som företräder en av de åtalade männen.

Planera ”bröllop”

Precis som i måndags, när rätten avhandlade ett fall av terrorfinansiering väntas åklagaren under onsdagen lägga fokus på ett antal chattkonversationer där männen ska ha planerat dådet.

Och precis som i måndags handlar mycket om hur olika ord ska tolkas.

Inte i någon av chattarna skrivs uttryckligen att man planerar att utföra ett terrordåd. Istället används, vad åklagaren anser är, kodord för detta. Männen pratar exempelvis om “bröllop”, att “genomgå vigsel” och att “dekorera en bil”.

Tillsammans med beslagtagen utrustning som bajonetter och en gasmask samt bilder på centrala platser i Stockholm som de åtalade publicerat på nätet ska åklagaren försöka övertyga rätten om att männen planerade ett dåd, som om det fullbordats, ”allvarligt kunnat skada Sverige”.

Terroråtal och domar i Sverige

Åtal och domar sedan 2003 då lagen om terroristbrott infördes:

2018

Sex män från Uzbekistan och Kirgizistan åtalas för förberedelse till terroristbrott (tre) och terrorfinansiering (samtliga sex) 

Rakhmat Akilov döms till livstids fängelse för terrorattacken på Drottninggatan i april 2017.

2017

35-årig man som åtalats för att via Facebook ha uppmanat människor att skänka pengar till bland annat IS döms av hovrätten över Skåne och Blekinge till sex månaders fängelse för uppmaning till terrorfinansiering. Lagen prövad för första gången. Mannen har överklagat domen till Högsta domstolen.

30-årig man som åtalats för ett brandattentat mot en shiamuslimsk lokal i Malmö frias av Malmö tingsrätt.

48-årig man som åtalats för att ha lämnat instruktioner om tillverkning och användning av sprängämnen till sin son i Syrien frias av Attunda tingsrätt.

2016

25-årig man som åtalats för en så kallad terrorresa frias av Svea hovrätt. Det var första gången den nya lagen mot terrorresor prövades, men domen överklagades inte till Högsta domstolen.  

20-årig man som åtalats för att ha planerat att tillverka en självmordsbomb döms till fem års fängelse av Attunda tingsrätt för förberedelse till terroristbrott. 

Två män i 30-årsåldern som åtalats för att ha deltagit vid en avrättning av två män i Syrien 2013 döms till livstids fängelse för terrorbrott genom mord.

2012

Tre män från Göteborg misstänktes för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks i september 2011 och misstänktes till en början för förberedelse till terrorbrott. De åtalades dock för förberedelse till mord och dömdes slutligen av både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för västra Sverige till dagsböter för brott mot knivlagen.

2010

Två män som misstänkts ha rest till Somalia för att förbereda sig för självmordsattentat dömdes av Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott men friades av hovrätten för västra Sverige.

2009

En man åtalades för finansiering av terrorbrott sedan han misstänkts för att ha samlat in pengar till organisationer närstående den terrorstämplade Hamas-rörelsen men friades både av både Malmö tingsrätt och hovrätten för Skåne och Blekinge.

2006

Tre män åtalades och dömdes i tingsrätten för bl a stämpling till terrroristbrott efter ett attentat i en irakisk vallokal i Kista och ett planerat attentat mot Livets ord i Uppsala. I hovrätten föll misstankarna om terroristbrott bort och två av männen dömdes för bland annat stämpling till mordbrand. Den tredje frikändes helt.

2005

Två män i Malmö åtalades och dömdes av hovrätten till förberedelse till terroristbrott och finansiering av terrorism efter att ha samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.

Fyra nazister misstänktes för att att ha planerat att utföra politiska mord och spränga riksdagshuset i luften och åtalades för förberedelse till terroristbrott. Både tingsrätten och hovrätten friade dem från terrormisstankarna men fällde dem för bland annat grov skadegörelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.