Att lämna en destruktiv relation är svårt och fördomarna kring våld i nära relationer många. ”Varför lämnar hon inte bara?” kanske du tänker – men det är inte alltid så enkelt.
– Våld förändrar relationen. Det första slaget kan komma som en fullständig chock och man kan tycka att det är fel. Sedan går den här relationen in i en dynamik där våldet utövas, mannen ber om ursäkt och kvinnan försöker förstå vad som hände. Man försöker upprätta sig själv och samtidigt förstå och ursäkta den här personen som man är kär i, säger Jenny Westerstrand.
De som är utsatta för våld lägger ofta skulden på sig själva
Enligt Roks-ordföranden leder våldet till en process där offret gradvis tar på sig skulden. Detta behöver inte betyda att man återkommande stöter på våldsamma män, för att man en gång varit i en sådan relation.
– Man kan utsättas för våld väldigt länge och fortfarande lägga skulden på sig själv. Man blir ihop med någon man blir kär i, sedan flyttas gränserna. Efter ett tag använder mannen våld för att sätta gränser och ser inte våldet som sitt eget fel.
Jenny Westerstrand menar att det inte finns någon särskild typ av människor som hamnar i våldsamma relationer.
– Det här kan drabba alla, även kvinnor som framstår som jättetuffa. Kvinnor är också väldigt känsliga för att ta på sig skuld för att kunna gå vidare och göra rum för andra, säger hon.
”De bra stunderna kan vara otroligt känslostarka”
Fördomarna kring destruktiva relationer kan även göra det svårare att lämna. En fråga om varför någon inte lämnar en relation kan skapa en motreaktion.
– De bra stunderna i en relation som präglas av våld kan vara väldigt känslostarka och betyda mycket för den som annars är nedtryckt och känner sig värdelös. Det skapas ett band som håller kvar kvinnan och de kan känna att ”han är inte knäpp hela tiden, vi har bra stunder också”, säger Westerstrand.
Hon säger att de stunder där kvinnan bekräftas kan vara mycket små – men att de kan betyda mycket.
– Mannen ger starka känslor till kvinnan genom att bekräfta henne emellanåt. De här stunderna behöver inte röra sig om många sekunder men det är de ögonblicken hon väntar på och som gör att hon stannar.
Hit kan du vända dig för att få stöd och hjälp
Kvinnofridslinjen har öppet hela sommaren, dygnet runt: 020-50 50 50
Unizon: Kvinnojourernas öppettider i sommar
Brottsofferjouren: 0200-21 20 19
Personer kan få stöd för utsatthet av misshandel, olaga hot, sexualbrott, grov kvinnofridskränkning, rån eller stöld. Jourerna finns lokalt. Om det behövs kan även brottsoffer få hjälpinstanser i linje med psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd.
Rikskriscentrum
Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Läs mer på deras hemsida.
Vanligare med våld mot kvinnor i nära relationer
Förra året anmäldes ca 12 000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i en nära relation med offret. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet.
Skillnaderna mellan könen är stora. 40 procent av kvinnorna som utsattes för någon typ av misshandel uppgav att den som utsatt dem var en närstående medan motsvarande andel för män är 3 procent. Men mörkertalet är stort. Många vågar, eller vill inte, anmäla.
Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare.
Den 31 december 2015 skedde ett namnbyte av brottskoder gällande misshandel i/ej i nära relation (9349-9356) i polisens anmälningssystem. Begreppet ”i nära relation” specificerades till ”är eller har varit gift, sambo eller har gemensamma barn”. Efter bytet har antalet registrerade anmälda misshandelsbrott i nära relation minskat.
Källa: Brå