När det gäller personer i ansvarsställning, som till exempel politiska ledare eller framträdande företrädare för företag eller organisationer är tröskeln för namnpublicering lägre.

Trots att vår grundhållning alltså är att avstå namnpublicering finns det omständigheter som gör att vi ändå väljer att publicera. I fallet med anklagelserna mot Lasse Kronér valde vi inledningsvis att även i detta fall avstå från namnpublicering. Men när Lasse Kronér i samråd med SVT:s ledning nu väljer att hoppa av ”Smartare än en femteklassare”, ett stort underhållningsprogram med miljonpublik, förändras förutsättningarna. För att kunna berätta om varför en känd programledare försvinner är det rimligt att också berätta bakgrunden.

Samma resonemang i fallet med Timell

Samma resonemang har vi fört runt publiceringen av Martin Timells namn. När TV4 beslutade att lyfta ”Äntligen hemma” ur tablån blir det inte möjligt att berätta om det utan att identifiera programledaren.

När det gäller Fredrik Virtanen har han valt att själv framträda med sitt namn för att ge sin bild av händelserna i en intervju med Aftonbladet. I ett sms till SVT Nyheter hänvisar Fredrik Virtanen till denna intervju. När han själv på detta vis valt offentlighetens ljus väljer vi att publicera.

Hög ribba för namnpublicering

När vi fattar våra beslut försöker vi väga av den skada vår publicering medför för den utpekade mot allmänintresset. Därför kan det paradoxalt nog vara lättare att namnpublicera en person som ertappats med ett småbrott jämfört med någon som anklagas för allvarlig brottslighet. Ju större publiceringsskada desto högre ribba för namnpublicering.

Dessa publicistiska beslut är svåra avvägningar som kan få mycket stor påverkan på utpekade personers liv. Att väga detta mot allmänintresset är sällan enkelt. Nya uppgifter tillkommer dessutom ofta under en utdragen rapportering som gör att publiceringsbeslut ibland måste omprövas. Det är ett grannlaga – men viktigt – publicistiskt arbete på en redaktion.