Enligt en analys av Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap, hade en fjärdedel av väljarrna glömt eller mindes fel om vilket parti de röstade på 2002 när man frågade dem 2006.

Detsamma gäller för perioden 2006-2010. Omkring var fjärde väljare minns inte vilket parti de röstat på eller minns fel. Av de 25 procenten är fem procentenheter ”helt ärliga” och medger att de glömt vilket parti de röstat på. Övriga minns fel.

Svårare och svårare att minnas

Sett över en längre period har den politiska glömskan brett ut sig alltmer.

– Man kan se att det blir svårare och svårare att minnas, att minnesfelen ökar, det beror på att väljarna blir mer rörliga, det finns fler partier att välja mellan och vi väljare känner inte lika starkt anhängarskap till något specifikt parti, säger Henrik Ekengren Oscarsson.  

Den som till äventyrs hade frågat 1954 år högtidliga väljare skulle knappast ha stött på någon politisk glömska – själva frågan hade varit absurd. På den tiden var socialdemokrat, högerman eller kommunist mer en identitet än det man råkade rösta på.

– Hur varmt vi känner i bröstet för ett parti har varit väldigt kraftigt nedåtgående under 50-60 år, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Glömska och slarv hos FP

De som röstar på de stora partierna (Moderaterna och Socialdemokraterna) minns bäst vilka de röstat på. Bland småpartiernas väljare är minnet sämre. Allra sämst väljarminne tycks folkpartiväljarna ha.

– Det finns en tendens att det är svårare att komma ihåg att man röstade på Folkpartiet. Det beror på att FP har den rörligaste gruppen väljare av alla partier. FP tenderar att slarva bort hälften av sina väljare. Man har lyckats med det konststycket vid varje val ända sedan 70-talet. Det finns många som någon gång röstat på Folkpartiet men det verkar vara svårt att minnas, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Satsa på vinnande häst

– För att hitta det ska man nog rikta sin uppmärksamhet mot pannloben. Där kan vi gissa att det politiska minnet sitter. Där finns personlighetsdragen, säger hjärnforskaren Pontus Wasling.

Minnen är som bekant flyktiga och opålitliga. Dessutom vill vi gärna bättra på dem i efterhand, försköna och lägga tillrätta.

Vad vi tänker på nu och vad vi röstar på nu det påverkar det vi tror att vi minns från tidigare. Det gör att det som jag röstar på nu kommer att påverka vad jag minns av vad jag röstade på tidigare.

– Det kan också ha att göra med hur det går just nu för partierna. Partier i medvind just nu kanske man har lättare att felaktigt minnas. Nog stödde jag det partiet förra gången. Och omvänt: ett parti i motvind kanske man inte vill minnas att man röstade på. Det känns bättre att man satsade på en vinnande häst. Ja, vi lurar oss hela tiden med våra minnen och det samma tycks gälla inom politiken, säger Pontus Wasling.

Påverkar opinionsundersökningar

Den politiska glömskan är inte bara en lustig iakttagelse. Den kan till ställa till problem och göra opinionsundersökningar mindre tillförlitliga.

– När man beräknar hur många som röstar på olika partier tar man hänsyn till hur de röstat föregående val. Om man då kommer ihåg fel blir beräkningarna felaktiga, säger Johan Lyhagen professor i statistik.