Exakt hur bränderna som härjar runt i landet just nu slår mot de vilda djuren är för tidigt att säga, enligt både Naturvårdsverket och länsstyrelser som SVT Nyheter pratat med. Det är lite olika från art till art – men de försöker att fly om de kan.
– Det kan vara så att det går så fort att de inte hinner fly, framför allt de mindre djuren. Under branden i Västmanland var det några älgar som omkom och andra smådjur, säger Mark Marissink, biträdande avdelningschef på miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket.
En del djur stryker med
Bäst utgångsläge har stora djur som snabbt kan flytta sig bort från branden. Många av de mindre djuren söker till en början skydd i sina hålor, men i vissa fall blir bränderna så kraftiga att de inte kan överleva under jord. Bränderna slår också hårt mot småkryp och insekter.
– Tyvärr är den en del djur som ryker med under bränderna, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska.
Däremot är de vilda djuren väldigt tidiga med att upptäcka att det brinner och tar sig på ren automatik därifrån.
– I många ekosystem är branden en ganska återkommande faktor. De djur som kan evakuera gör det, säger han.
Mest drabbade är de djur som fortfarande har ungar, exempelvis fåglar.
– Men hade det varit tidigare på sommaren skulle det varit fler förluster än nu, säger Didrik Vanhoenacker.
Kanske återvänder igen
När bränderna sedan är släckta tar det ungefär 2-3 år innan de allra sista vilda djuren återvänder till det tidigare drabbade området.
– Växter som stod i skogen blir till aska och den gödslar sedan marken. Efter några år slår allt upp igen och det blir då väldigt näringsrikt. Inte förrän då kanske vilda djur, som äter växter, väljer att återvända igen, just för att det finns mat där igen, säger han.
Redan innan dess har bland annat insekter och fåglar återvänt – eller så har nya flyttat in.
Hur fungerar det för djuren att leva på en ny plats under tiden?
– Många djur har inga starka revir, utan dräller runt. Men för djuren som markerar, som exempelvis vargar, kan det nog blir svårt att anpassa sig, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska.