”Johan” tvingades lämna åtta urinprov på två år till polisen, alla prover var negativa. Foto: Christoffer Hjalmarsson/SVT

Drogtestades åtta gånger på två år – var oskyldig

Uppdaterad
Publicerad

– Det här är rena trakasserier från polisen, säger “Johan” som tvingats lämna åtta urinprov på två år till polisen. Alla prover var negativa. Han är inte ensam om att testas för droger upprepade gånger utan resultat. Nästan hälften av polisens provtagning på minderåriga är negativa, visar SVT:s granskning.

“Johan” är en av de unga personer som enligt polisen uppvisat tecken på drogpåverkan. Han bor i Stockholmsområdet och vill vara anonym.

– Jag fick pissa åtta gånger på två år. Alla prov var negativa men det räckte tydligen med att ha “baggy pants” eller annat som kunde förknippas med “hiphop-stilen” för att bli tagen. De förutsatte att man rökte på om man höll på med graffiti.

Hur kändes det?

– Till slut blev det löjeväckande, jag har en gammal dom för skadegörelse men det här är ju rena trakasserier, säger han.

40 procent av proverna negativa

40 procent av polisens urinprover på minderåriga är negativa. Det visar statistik från Rättsmedicinalverket som SVT tagit del av. 2019 testades över 4 000 personer under 18 år. Över 1 600 av dessa prover var alltså negativa.

Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, NOA, försvarar ändå testningen.

– Vi har ju ett system där vi letar efter tecken på drogpåverkan, till exempel på ögonen. Ofta kan det vara svårt att göra den bedömningen på unga, men i varje enskilt fall ska vi vara beredda att berätta på vilket sätt vi byggde upp misstankarna i det här fallet.

Men ni kan ju inte vara så bra på att göra dessa bedömningar om ungefär hälften av proverna är felaktiga?

– Vi ska ha en särskild, konkret misstanke. Och det har vi, och vi är beredda att i varje enskilt fall redogöra för misstanken.

Metoderna kritiseras – ”kontraproduktivt”

Men polisens metoder får kritik. Markus Heilig, professor i psykiatri och expert på drogberoende, menar att taktiken är kontraproduktiv.

– En av de viktigaste insatserna polisen kan göra är att skapa förtroende i de områden där droganvändningen är väldigt vanlig, och att identifiera ungdomar som är på väg att marginaliseras och bli tillgängliga för de organiserade gängens attraktionskraft. Polisen behöver se till att de känner sig mera samhöriga med samhället, inte mindre. Och det sista man ska göra då är att jaga dem för droganvändning och ta urinprover.

Mats Löfving, chef NOA, håller inte med om kritiken.

– Jag har stor respekt för professorn men jag har en annan uppfattning. Vi är till stöd för unga missbrukare och våra insatser hjälper dem att snabbt få stöd av sociala myndigheter.

Efterlysning: Är du ung och har erfarenhet av drogtester? Är du polis och har synpunkter? Hör gärna av er till oss.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.