Upptäckten i Norra Kärr i Gränna är en av världens största fyndigheter av tunga sällsynta jordartsmetaller, metaller som behövs i smartphones, plattor och grön teknik. Och det är inte den enda kritiska råvara som EU suktar efter från Sverige. Litium och kobolt behövs till batterier. Vanadin behövs till miljöteknik. EU-kommissionen har publicerat en lista på 30 kritiska metaller och mineraler som den anser att Europa måste säkra tillgången till. Som brytningen ser ut i dag finns miljömässiga och människorättsliga problem med flera av dem.
– Vi är oroliga för att bygden förstörs helt enkelt. Både vattnet och området här bär på ett väldigt rikt kulturarv, säger Carina Gustavsson på Urbergsgruppen i Grenna, en förening som arbetar mot gruvplanerna.
Sverige har bra förutsättningar för utvinning
– Jag har sett hur de här mineralerna utvinns på några av de värsta ställena i världen. Jag har sett hur soldater går runt i gruvor och hotar gruvarbetare och personer som lever runtomkring, säger Joakim Wohlfeil, som är expert på konfliktmineraler på biståndsorganisationen Diakonia.
Enligt myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning, har Sverige mycket bra förutsättningar för utvinning av minst hälften av råvarorna på EU:s lista. Tillsammans med Norge och Finland har vi bäst geologi i Europa när det gäller förekomsten av kritiska metaller och mineraler.
Men i dag finns ingen gruva i Sverige som tar upp dem annat än som biprodukter. Stefan Sädbom på Lovisagruvan i Storå i Bergslagen vill ändra på det.
”Vi har jättebra teknik”
– Vi har jättefina fyndigheter. Vi har jättebra teknik. Och vi har en fantastisk lagstiftning som tar tillvara på allas intressen, säger Sädbom.
Joakim Wohlfeil på Diakonia anser att det är minst lika viktigt att ta ansvar för miljön och mänskliga rättigheter när råvarorna utvinns i andra delar av världen.
– Jag kan inte avgöra var vi ska öppna gruvor, men jag tror det är väldigt viktigt att när vi är så stora konsumenter av de här produkterna att vi också tar någon typ av ansvar för produktionen av dem.
Fakta:
• Bland de 30 metallerna och mineralerna på EU:s lista finns finns borat, kobolt, sällsynta jordartsmetaller, volfram, grafit och litium.
• Borat behövs till glasindustri och stålframställning. Ingen produktion sker inom EU. Turkiet står för 98 procent av EU:s import.
• Kobolt behövs till batterier till elbilar, mobiltelefoner och datorer. Nästan 70 procent av EU:s import av kobolt kommer från Kongo. Företag i Kina äger de flesta koboltgruvorna i Kongo, och råvaran åker till Kina för att renas. Amnesty International har dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och barnarbete vid gruvbrytningen i Kongo.
• Sällsynta jordartsmetaller används för att skapa starka magneter, som har många tillämpningsområden, särskilt i modern elektronik som smarta telefoner och datorer, och miljötekniken som krävs för en grön omställning. Men de används också i försvarsindustrin. De upptäcktes i Sverige på 1700-talet, och därför har flera av dem svenskklingande namn. 98 procent av EU:s import kommer från Kina.
• Volfram är en metall som bland annat används i telefoner, och som gör att de vibrerar. Cirka 70 procent av EU:s import kommer från Kina.
• Litium används i de vanligaste uppladdningsbara batterityperna som används i mobiltelefoner, datorer och elbilar. Ingen produktion sker inom EU. Nästan 80 procent av EU:s litium kommer från Chile.
• Två av råvarorna på listan är klassade som konfliktmineraler: Volfram och Tantal. Det innebär att de som importerar dessa metaller ska ta ansvar för hur de produceras, enligt en lag som kom 2017. Men den gäller bara import av metallerna i ren form, inte i form av produkter. Mindre än en tiondel av Europas import av konfliktmineraler sker i ren form.
• Enligt EU-kommissionen kommer EU-ländernas behov av flera av råvarorna öka stort i framtiden. Litium beräknas behövas i en 18 gånger så stor mängd som idag om tio år, och kobolt fem gånger. 2050 behövs tio gånger så mycket sällsynta jordartsmetaller som idag.
