I dag erbjuder internet goda möjligheter för den student som ska lämna in en text på engelska men inte vill göra jobbet själv. På olika sajter kan man enkelt beställa akademiska texter som är prissatta efter nivå, omfång och tidsåtgång.

Bakom tangenterna kan det sitta en författare i en helt annan världsdel. Den brittiska tidningen Daily Mail berättade i augusti om kenyanska ”essäfabriker”, där lågavlönade akademiker jobbar långa arbetsdagar för att skriva texter åt fuskande brittiska och amerikanska studenter.

– Det finns hur mycket som helst, och många sajter som garanterar att det är plagieringsfritt, säger Sonja Bjelobaba, forskare vid Uppsala universitet som leder ett forskningsprojekt om akademisk integritet.

Använder familjen

Inom projektet har man gjort enkäter som visar att svenska studenter använder spökskrivare i betydligt mindre utsträckning än studenter i andra länder. Man är också mer benägen att utnyttja familj och vänner till spökskrivande, än kommersiella nättjänster. Men enligt Sonja Bjelobaba finns det ändå anledning till vaksamhet.

– En lärare frågade mig en gång: ”Varför skulle studenterna fuska? Då lär de sig ingenting”. När jag berättar den historien i andra länder så skrattar lärarna. Det finns en naivitet här i Sverige, man tror inte att det kan hända.

De kommersiella nättjänsterna erbjuder i dag inte texter på svenska, men i många fall behöver inte vara något hinder – tvärtom. En allt större del av den högre utbildningen i Sverige bedrivs i dag på engelska. Enligt tidningen Universitetsläraren var i fjol nästan en tredjedel av alla kurser vid svenska universitet och högskolor engelskspråkiga.

Sonja Bjelobaba tror att risken att en student väljer att utnyttja en fusktjänst på nätet ökar om arbetet ska lämnas in på engelska.

– Många har problem med att skriva på ett annat språk och då frestas de att använda de här tjänsterna, säger hon.