Före coronapandemin var det få som jobbade på distans, så att 43 procent av de tillfrågade uppgav att de jobbade hemifrån minst en dag i veckan 2021 innebar ett minst sagt snabbt skifte.

– Hemarbete växte lite grann över tid, men tog ett jätteskutt när pandemin bröt ut. Det som hade hänt de senaste 15 åren hände på en vecka, säger Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och vice vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio.

Och när risken för smittspridning gått ner fortsatte många arbetsgivare att erbjuda kontorsanställda någon typ av hybridjobb. Ökad produktivitet och bättre hälsa förutspåddes som två av de positiva effekterna.

– På individnivå kan distansjobb ha väldigt positiva effekter, till exempel gällande hälsa och livskvalitet. Men nu fem år senare ser man att det inte alltid är fallet på organisationsnivå, säger Jonas Grafström.

”Return to office” – hur ser framtiden ut?

Flera stora företag och arbetsgivare, både internationellt och i Sverige, har på senare år stramat åt möjligheten till distansarbete. Enligt Jonas Grafström handlar det dels om att man sett att vissa arbetsuppgifter helt enkelt fungerar bättre när anställda träffas, men också om förändringar som skett sedan pandemin.

– Ett skäl till att det fungerade så bra när vi började jobba hemifrån kan vara att vi kom från en plats där vi hade jobbat tillsammans på kontor och var samkörda. I dag har kanske många rört sig vidare, kulturen och kontakterna finns inte automatiskt, säger han.

Men att vi helt återvänder till kontoren ser Jonas Grafström inte som troligt.

– Jag tror att hybridarbete är det nya normala, i de fall där det fungerar. Även om man inte utnyttjar hemarbete varje dag, så är det en möjlighet som man värdesätter.

I videon berättar Jonas Grafström om tre argument bakom ”return to office”-trenden.