SVT har granskat samtliga domar under den nya rubriceringen. Det alla fällande domar har gemensamt är att gärningsmannen är känd när brottet anmälts.

Typexemplet är en tonårig pojke som filmar eller fotograferar en jämnårig flicka naken eller i ett sexuellt sammanhang och sprider vidare till sina kompisar mot flickans vilja.

Men det finns andra typer av gärningsmän bland domarna.

Till exempel när en man laddade upp så kallad hämndporr på internet. När hans exfru lämnade honom bestämde han sig för att hämnas. Inom kort hade han laddat upp en film på honom och kvinnan på en porrsajt. Tingsrätten dömde honom till nio månaders fängelse.

Efterlängtad lag

Det var den 1 januari 2018 som det nya brottet ”olaga integritetsintrång” infördes, som ska skydda från intrång i privatlivet.

Lagen var efterlängtad från både polis och åklagares håll.

– Den sätter pekfingret på ett område som tidigare har varit en gråzon, säger Jan Olsson, IT-brottsspecialist på NOA, polisens nationella operativa avdelning och fortsätter:

– Signalvärdet är viktigt, att det är fullständigt oacceptabelt, men också för brottsoffret att känna att det här tas på allvar och faktiskt är olagligt, säger han.

Få anmälningar, enligt polisen

Under året, fram till sista november, har polisen fått in 1107 anmälningar som rubricerades som ”olaga integritetsintrång”, enligt preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. En låg siffra, enligt Jan Olsson.

– Det första man tänker är ”ojdå det var kanske inte så många brott i den här kategorin”, men verkligheten är naturligtvis mycket större än det här. Mörkertalet är jättestort, men hur stort – det vet vi inte, säger han.

Jan Olsson tror att det tar tid för en ny rubricering att ”sätta sig”.

– Alla Sveriges 30 000 poliser känner inte till rubriceringen och vet inte att de kan utreda den.

Svårt att hitta okänd gärningsman

Vissa brott som faller under den nya lagen är svårare än andra att utreda. Bland annat när gärningsmannen är okänd, vilket inte var fallet i de fällande domarna.

– När man inte vet vem gärningsmannen är försvåras utredningsomständigheterna. Då spelar också tidsaspekten stor roll. Om gärningsmannen är okänd och det tar några dagar innan brottsoffret upptäcker brottet och anmäler är det stor risk att informationen har försvunnit när polisen ska utreda, säger Jan Olsson och fortsätter:

– Ska vi dessutom IP-spåra är det inte alltid it-leverantörerna sparar den informationen och om inte digital bevisning sparas kan vi inte följa upp den.

”Vi kommer att lagföra fler”

Det som i och med den nya lagen kan klassas som intrång i privatlivet är att sprida bild eller annan uppgift om någons sexualliv, om någons hälsotillstånd eller att någon utsatts för vissa typer av brott.

SVT har tittat på de fall av olaga integritetsintrång som lett till åtal och där dom fallit under året fram till och med den 30 november.

• Nio fall har gått till tingsrätten, i tre fall har gärningsmannen friats.
• Tre fällande domar har prövats i hovrätten, där samtliga gärningsmän döms under den nya lagen.

Och Jan Olsson tror att den nya lagen kommer att fortsätta hjälpa polisen i jakten på förövarna.

– Den här lagen har som sagt flera funktioner, ett signalvärde och att kriminalisera handlingen och lagföra brottslingar. Den ena, signalvärdet, är fullt uppnådd, men vi kan lagföra fler och det kommer vi att göra, säger Jan Olsson.