– Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv hon önskar sig.
Så sa Fadime Sahindal i sitt tal i riksdagen 2001. Talet blev en påminnelse om att långt ifrån alla ungdomar i Sverige har rätt till sitt eget liv.
Hon berättade om hur hon misshandlats och dödshotats av sin egen familj för att hon vägrat att gifta sig med den man släkten utsett.
Två månader senare, den 21 januari 2002, mördades Fadime Sahindal av sin egen far.
Femton år senare visar en undersökning från regeringens förra samordnare Carin Götblad att runt 100.000 barn och ungdomar fortfarande är utsatta för förtryck i hederns namn. Men enligt SVT:s sammanställning är det sällan som det leder till rättsliga påföljder.
2014 infördes en lag mot tvångsgifte. Drygt 100 fall har anmälts men det har resulterat i bara en avkunnad dom.
Myndigheterna dåligt rustade
I bara 10 avkunnade domar förra året sägs det att brottet ska vara hedersrelaterat.
– Det är ett enormt problem, säger Astrid Schlytter, docent i rättssociologi och som i 20 år forskat kring hedersproblematiken. Jag räknar med att ungefär var tredje elev i Stockholm med två utlandsfödda föräldrar lever i den här kulturen.
Astrid Schlytter anser att kunskapen och lagarna finns på plats men att myndigheterna är dåligt rustade att tillämpa dem. Som exempel pekar hon på vad som hände i småländska Mönsterås förra året.
En 14-årig asylsökande flicka uppgav då att hon var gift med sin sju år äldre kusin som också var asylsökande. Socialtjänsten separerade paret. Men istället lät de flickan bo med mannens föräldrar. Först när flickan blev gravid tvångsomhändertogs hon.
– Det här fallet visar att man inte är förberedd, att man inte tänkt till, säger Astrid Schlytter. Det handlar ju om barnbrudar och tvångsäktenskap, det handlar om systematiska våldtäkter. Vi har en lagstiftning som ger möjligheter men varken socialtjänsten eller polisen är rustade för att möta det här.