Nanaz Fassih blev klar sjuksköterska 1994 och har sedan dess jobbat inom bland annat akutsjukvård, primärvård och senast som barnsjuksköterska på barnavårdscentralen. Under åren har frustrationen växt och 2018 fick hon nog.
– Droppen blev när jag kände att min kunskap och kompetens inte uppskattades. Jag tänkte att jag kunde få mycket bättre arbetsvillkor och möjligheter att jobba med det jag vill på egen hand, säger Nanaz Fassih.
Antalet legitimationer ökar
År efter år kommer larmrapporter från hela landet om hur svårt det är att hitta sjuksköterskor – och det är inte längre bara ett sommarproblem. Samtidigt visar siffror från Socialstyrelsen som SVT Nyheter har tagit fram, att antalet utfärdade sjuksköterskelegitimationer som innehas av sjuksköterskor i arbetsför ålder, det vill säga mellan 20 och 65 år, har ökat stadigt mellan 2005 och 2016 från 131 540 till 139 671.
Likaså har antalet sjuksköterskor som jobbar inom hälso- och sjukvården i Sverige ökat från 92 809 till 102 681 under samma period.
”Vill känna att kvaliteten är mer än bara kronor och ören”
Vad den andel som jobbar med andra saker gör är inte helt klarlagt men man vet att några tusen jobbar i Norge även om det har minskat något de senaste åren. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU:s rapport ”Bristyrken i offentlig verksamhet”, ser man sedan 2008 en trend som pekar på att allt fler går mot ledarskap, administration och andra yrken inom vård och omsorg, medan vissa väljer att byta bransch helt och hållet.
Nanaz Fassih håller nu på att starta sitt eget företag som bland annat familjecoach. Hon tror inte att hon kommer låta sig anställas igen men skulle hon komma tillbaka skulle det vara med löftet om att ha betydligt mer att säga till om vad gäller både sin egen och sina kollegors arbetssituation.
– Främst att kunna påverka den organisation jag arbetar i och känna att kvaliteten är mer värd än bara kronor och ören, säger Nanaz Fassih.
Toppstyrt sjukvårdssystem
Det är inte bara Sverige som lider av brist på sjuksköterskor i Europa, men en del länder klarar sig bättre enligt Health Consumer Powerhourse, som jämför olika nationella sjukvårdssystem i Europa. Det finns främst två sjukvårdssystem.
Ett av problemenen med det vi har i Sverige, som särskilt drabbar sjuksköterskors arbetssituation, är att det till stor del är toppstyrt, säger styrelseordförande och professor i sjukvårdadministration, Arne Björnberg,
– Framför allt behöver man sluta att utsätta både läkare och sjuksköterskor för mikrostyrning av landstingspolitiker utan låta kvalificerade professioner sköta jobbet efter sitt huvud, säger han.
Vittnar om stress och oro
Bilden av vad som gör att sjuksköterskor väljer att inte jobba inom den patientnära vården i Sverige är samstämmig med Statistiska Centralbyråns, SCB:s rapport ”Sjuksköterskan utanför yrket”.
Både sjuksköterskor i rapporten och de som SVT Nyheter har pratat med från olika delar av landet, vittnar om stress, för hög arbetsbelastning, oro över att patienterna far illa och svårigheterna att påverka sin arbetssituation.
”Det är en sorg”
Trots bristen på sjuksköterskor hör de till en yrkesgrupp som stannar länge i sitt yrke. För Nanaz Fassih tog det 25 år innan hon fick nog.
– Det är en sorg, jag har valt det för att jag vill jobba med det jag en gång studerade till, det är en sorg.