Enligt siffror från Swedeheart, det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård, har insjuknandet i hjärtinfarkt varit lägre under sommaren än vad som observerats för samma period de senaste fem åren.

– Vi märkte under coronapandemin att antalet personer som sökte vård för hjärtinfarkt gick ner kraftigt, säger David Erlinge till SVT Nyheter.

I början av coronapandemin minskade antalet hjärtinfarkter som behandlas med ballongvidgning med cirka 25 procent. I Stockholm, där sänkningen märktes mest, sjönk siffrorna för allvarliga hjärtinfarkter runt 40 procent.

Undviker att söka vård

Exakt vad minskningen beror på är oklart. En förklaring kan vara att många äldre människor som skulle fått en hjärtinfarkt istället gick bort i covid-19. Det går inte heller att utesluta att coronapandemins inverkan på vardag och arbete skulle kunnat ha en positiv effekt i form av lugnare hemmaliv och mindre stress.

Men den troligaste orsaken enligt David Erlinge är att folk helt enkelt har dragit sig för att söka vård under pandemin. 

– Det var nog både rädslan för infektion såväl som en tanke att inte vilja belasta vården i onödan som låg bakom, säger han.

Efter att Hjärt- och lungfonden gick ut med en nationell kampanj märktes en viss stabilisering av siffrorna  – men antalet vårdbehandlade hjärtinfarkter under sommaren har fortfarande varit cirka 8 procent lägre jämfört med tidigare år.

Fler riskerar drabbas av hjärtsvikt

Men vad har då hänt med alla personer som befaras ha undvikit att söka vård för sina symtom?

– I allra värsta fall kan en infarkt leda till hjärtstopp, vilket alltså innebär att folk troligen har dött, säger David Erlinge.

På längre sikt kan antalet personer som drabbas av hjärtsvikt öka – en permanent skada som uppstår när en del av hjärtmuskeln dör, och som i sin tur leder till andfåddhet, sämre kondition och ökad risk för plötslig död.

– Det är ytterst viktigt att den som känner symtom söker vård tidigt, säger David Erlinge.