Baserad på statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar Vårdförbundets tidning, Vårdfokus, att det skett en förändring bland personalen inom landstingsvården. Där tjänster för de som möter patienter enbart har ökat med ett par procent, har antalet chefer, handläggare och administratörer ökat med 35,87 procent, skriver Vårdfokus. Vilket motsvarar 8 242 årsarbetare.

– Kraven på landstingen har ökat och det är mycket fokus på ordning och reda, arbetsmiljöfrågor, patientsäkerhet, upphandlingar och digitalisering – vilket kan vara några av orsakerna till att vårdnära medarbetare gått vidare till annat, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL.

”Behovet är större än vad som finns”

Siffrorna är från åren mellan 2010-2017. Inom Vårdförbundets yrkesgrupper; sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker har det varit en ökning med 1 475 årsarbetare, vilket motsvarar 2,26 procent. 

Tittar man på de senaste tre åren har dock hundratals årsarbetare minskat bland yrkena sjuksköterskor och biomedicinska analytiker, uppger Vårdfokus. 

– Flera ställen hade nog gärna anställt till exempel fler sjuksköterskor men där är behovet större än vad som faktiskt finns, säger Hans Karlsson.

Nya arbetssätt och arbetsgrupper

Vårdfokus granskning visar också på att de administrativa tjänsterna som ökat inte avser sådana tjänster som direkt ska avlasta vårdpersonalen. Utan bland dessa rör det sig också om en minskning med flera hundra årsarbetare.

– För att vi ska klara av vården framöver tror jag inte lösningen är att anställa fler utan det är att titta på andra arbetssätt och arbetsgrupper. Kanske ska det vara så att patienter i första hand inte träffar en läkare till exempel, det är sådant vi har en diskussion om, säger Hans Karlsson.