I dag är det den europeiska antibiotikadagen, och mycket av fokus ligger på arbetet mot antibiotikaresistens. Ett problem som växer när bakterier över tid utvecklar ett motstånd mot de läkemedel vi använder för att hantera dem, samtidigt som allt färre nya sorters antibiotika når marknaden. Och även om Sverige utifrån flera aspekter ligger långt fram i arbetet så ökar det alltså även här.
– Det här är en utveckling som vi arbetar aktivt med att kunna bromsa, men det är inget som vi ser att vi kan lösa eller vända, säger Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.
– Det vi försöker jobba med är hållbarhet och att spara så mycket som möjligt och bara använda det när det är nödvändigt.
Globalt hot
Att bakterier utvecklar resistens är en del av deras naturliga försvar, men processen har skyndats på av bland annat överanvändning. I Sverige konstaterades alltså fram till oktober 12778 fall där människor bar på en av de fem mest prioriterade resistenta bakterierna, och där en del också drabbats av resistenta infektioner.
Men om man blickar internationellt så är problemet större och Världshälsoorganisationen (WHO) har definierat det som ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. I slutet av förra året presenterades en studie som uppskattade antalet dödsfall kopplade till antibiotikaresistens till 33 000 per år – bara inom EU/EES. Och globalt handlar det om långt fler.
– Det är en global fråga, och det spelar ingen roll hur bra vi är här i Sverige. Vi måste samarbeta med andra länder för att överhuvudtaget ha en chans att lyckas. De resurssvaga länderna är mest sårbara och de som är mest drabbade, säger Malin Grape.
Ny antibiotika behövs
En viktig del i arbetet mot resistens är att få fram nya antibiotika, men det går trögt i dagsläget. Dels på grund av att det är svårt rent vetenskapligt då många självklara framkomliga vägar redan använts. Dels på grund av att läkemedelsindustrin saknar incitament för att lägga ner resurser på att utveckla nya antibiotika eftersom det är en kostsam process som samtidigt ger begränsade intäkter i andra änden då det handlar om läkemedel som ska användas sparsamt för att motverka ny resistens.
– Det här är ju någonting som vi måste titta på, att försöka skapa de incitamenten och hitta nya affärsmodeller där intäkterna inte är direkt kopplade till konsumtionen av läkemedel. Det är ohållbart när det handlar om något som ska användas sparsamt, säger Malin Grape, chef för enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.