Regeringens särskilde utredare Anita Wikström lämnade i dag över utredningen till barnminister Åsa Regnér (S). Wikströms föreslår att artiklarna 1-43.1 samt 44.6 i barnkonventionen ska börja gälla som svensk lag den 1 januari 2018. Tanken är att ett införlivande ska stärka barnens rättigheter och bli ett skarpare juridiskt verktyg.

– Det handlar om att synliggöra barns rättigheter, sade Åsa Regnér i samband med att utredningen överlämnades.

Utredningen visar att det finns brister i hur barns rättigheter fungerar i Sverige. Regeln om barnets bästa fungerar inte alltid, trots att det är stadgat i lag. Wikström konstaterar också att myndigheter ibland glömmer att barn har rättigheter – att analyser saknas över vilka konsekvenser olika beslut får för barnet, och att barn inte får komma till tals i tillräcklig utsträckning.

Nytt typ av brott

Den särskilda utredaren Anita Wikström har även analyserat vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra.

– Det är viktigt att diskussionen om barnets rättigheter fortsätter i samband med att barnkonventionen blir lag, säger regeringens utredare, Anita Wickström.

Ett av förslagen handlar om ett nytt typ av brott, ”Misshandel av barn”, och gäller föräldrar eller andra personer som har ansvar för vård och fostran av ett barn. Maxstraffet är fängelse i högst två år. 

– Fysiskt våld mot barn ska föreleda misshandel av barn även om smärtan har varit ringa och inte bevisad. Det ska bli tydligt att våld mot barn är förbjudet, säger Wikström.

Är ”jätteglada”

– Vi är jätteglada över att det här äntligen har kommit till stånd. Men det ska bli intressant att se hur detta lagförslag förhåller sig till de nya lagarna kring migration som regeringen presenterade i november förra året, hur de här olika lagarna ska kombineras, säger Lisa Eriksson, ordförande för Nätverket för barnkonventionen där bland andra Rädda Barnen och Unicef ingår.

En grupp experter riktar också hård kritik mot Sverige för att ge dubbla budskap.

”I februari föreslogs att vissa grupper av barn ska vägras sina rättigheter. Ungefär samtidigt lade regeringen fram förslag till en ny tillfällig utlänningslag som helt saknar barnrättsperspektiv”, skriver bland andra Louise Dane, doktorand i offentlig rätt, och Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, på Svenska Dagbladets debattsida.

En skyldighet

De sex juristerna konstaterar att barnkonventionen inte ger utrymme för att särskilja barn.

”Att underteckna konventioner innebär en skyldighet att efterleva vad som stadgas. Skyldigheten i sig förändras inte genom att göra barnkonventionen till lag, men politiker som nu står bakom en inkorporering kan inte endast få plocka politiska poäng på denna åtgärd, de måste också se till att skyldigheterna tas på allvar”, heter det i artikeln.

Att samhållet står inför utmaningar och att det är svårt får enligt experterna inte vara ett argument för att diskriminera.

”Politiker har ett ansvar att hantera även svåra situationer”, skriver artikelförfattarna.