• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: USA:s marinkår/Nathaniel Hamilton, Julio Gonzalez/FOI

FOI-expert: ”Avgörande är hur den här utvecklingen tolkas av Ryssland”

Uppdaterad
Publicerad

USA:s neddragning av 3 000 marinkårssoldater till militärövningen Cold Response i Norge i mars kan påverka Ryssland syn på Skandinavien.

– Det avgörande är hur den här utvecklingen tolkas av Ryssland, säger Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

Under den rödgröna regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har Sverige ingått flera nya avtal om militärt samarbete med USA. Det innebär att regeringen anser att relationen till USA har stor betydelse för Sveriges säkerhetspolitik – den så kallade ”transatlantiska länken”.

Den betonades både i regeringsförklaringen och utrikesdeklarationen 2019.

Nu dirigerar USA om 3 000 marinkårssoldater från övningen Cold Response i Norge i mars till Mellanöstern, enligt uppgifter i norska medier.

– Det kan ha betydelse på sikt. Om det är så att USA bestämmer sig för att Mellanöstern är viktigare än Nordeuropa, kan det vara en försvagning av den transatlantiska länken man ser här, säger Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Han fortsätter:

– Det avgörande är hur den här utvecklingen tolkas av Ryssland. ”Är det här en försvagning av amerikanskt stöd till Norra Europa? Vinner vi på det? Ger det oss större handlingsutrymme?” tänker Ryssland, säger Granholm.

Anna Wieslander, nordeuropachef vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Foto: TT

Nordeuropachefen vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, Anna Wieslander, anser att utvecklingen är problematisk.

– Det är ingen bra signal för säkerheten i norra Europa, säger hon.

– USA kan inte vara överallt. Hur förbereder vi oss om den amerikanska förstärkningen inte kommer så fort som vi räknat med i händelse av en större kris i norr? säger Wieslander.

Några av amerikanska marinkårens stridsfordon har fraktats till Finland från bergsrum i Norge där de förhandslagras. Foto 2 maj 2019. Foto: USA:s marinkår, Devin Andrews

Norska bergrum

Under Kalla kriget inledde USA:s marinkår förhandslagring av militärt materiel i bergrum i Norge. Det är stridsfordon, pansar, ammunition och annan viktig materiel som kan sättas in vid en militär konflikt i Skandinavien.

– Amerikanska marinkåren är förband med hög beredskap och modern utrustning och har karaktären av elitförband. De kan sättas in med kort varsel över stora delar av världen, säger Niklas Granholm vid FOI.

Han menar att konsekvensen är även att flera tusen marinkårssoldater nu går miste om möjligheten att lära sig att verka i norra Skandinavien under nordiska vinterförhållanden.

– Det är kunskap man hade väl utvecklad under Kalla kriget och som man nu har börjat återta, säger han.

Fakta om Cold Response 2020

Cold Response är en norskledd övning där Nato-allierade och partnerländer deltar.

Den skarpa delen av övningen sker mellan 2 mars och 18 mars.

Från januari 2020 anländer militära styrkor från USA, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Belgien, Danmark, Lettland, Finland och Sverige för att öva med Norge.

Övningen har genomförts vartannat år sedan 2006.

Huvudsyftet är att säkerställa den norska Försvarsmakten och allierades förmåga att genomföra multinationella gemensamma övningar med ett stridsscenario under krävande vinterförhållanden.

En annan viktig aspekt av övningen är att träna stora landstigningsförmågor.

Källa: Norges Försvarsmakt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.